Sjukare än vanligt :)

Hej igen!
Nu har jag gått hemma från jobbet p.g.a sjukdom i 2 veckor. Det började förra helgen med feber och fortsatte med hosta och snuva. Tänkte på fredagen att ok, på måndag kan jag nog gå och jobba. Men nädå.. Kände under helgen att jobba på måndagen var inte att tänka på. Orkade knappt gå uppför trapporna här hemma utan att behöva lägga mig ner och vila. Gick till vårdcentralen på måndagen och fick diagnosen akut bronkit, alltså nedre luftvägsinfektion. Är fortfarande inte bra, hostar, har huvudvärk och kroppen är helt matt, så vi får väl se vart det slutar. Dessutom fick min dotter feber, hosta och snuva i måndags. Sedan dess har hon haft som lägst (efter Alvedon) 38,5 grader och som högst 40,8 grader. Så idag åker vi till doktorn med henne. Det har varit en seg period, där man dessutom legat mycket i sängen och vilat. Att ligga för mycket är inte bra för nacken, och i perioder har man hållt på att smälla av utav värk. Men blir jag bara snart frisk, så ordnar nog det andra sig tillfälligt också.
Ha det bra tills vi hörs nästa gång /CJ

I´m back

Hej på er!
Jag är tillbaka igen. Det var ett tag sedan sist, men ibland måste man prioritera. Om man inte orkar mer än max ett projekt när man kommer hem från jobbet, så är inte alltid bloggandet det som prioriteras högst. Det har varit hektiska veckor och helger. Hockeyträningar och matcher med sonen, fotbollsträningar med sonen, ungdomsledarutbildning i fotbollen, hockeyläger, sekretariatsutbildning, fotbollsmatch, möten på jobbet kvällstid dryga timmens bilresa hemifrån. Men det mesta har varit roligt att vara med på, även om det krävts några tabletter för att hjälpligt hålla styr på nacken. Är inne i en period som tillhör de sämre, så den senaste tiden har man de kvällar man varit hemma somnat i soffan framför tv:n redan vid 20 tiden, helt slut efter jobbet. Och dagarna på jobbet blir ju bara hur jobbiga somhelst. Man går runt och gör det man måste, men därutöver blir en hel del liggande. Jag har en väldig tur som har arbetskamrater som hjälper mig att få ordning. Jag ställer upp för dom när dom behöver hjälp, och dom ställer upp och hjälper mig, Men dom vet inte om hur jag egentligen mår . Och jag vet inte Hur jag skall berätta det heller. Dom vet om min skada, men inte hur illa det är när det är som värst, ändå har jag jobbat där i 6 år. Men det har fungerat hittills och jag tror att det kommer att göra det i fortsättningen också. Nu skall jag förflytta mig från datorn, men jag hoppas att det inte dröjer lika länge mellan inläggen som nu senast. Ha det så gott allihop!!
/CJ