Hej !!
Idag har jag för första gången på ca 9 månader varit ute och joggat runt den 4 km slinga som jag körde så mycket förra sommaren. Första gången på 9 månader runt den banan utan att varken rygg eller knä sade ifrån.. Känns riktigt grymt bra just nu. Senaste veckorna har det blivit joggning på en 2 km bana för att komma igång, och idag kände jag att jag var tvungen att testa en lite längre sträcka. Och det gick riktigt bra, visst jag gick några tiotal meter under varvet, men det var mest för att inte överanstränga mig, utan låta kroppen få lite vila under tiden. Jag har lärt mig av mina misstag förra året. Man skall inte skriva ut checkar till träningen som kroppen inte har täckning för, sådant kommer ont tillbaka i slutänden..
Men som sagt, det känns riktigt, riktigt bra att vara tillbaka på banan igen, bokstavligt talat.. Och jag längtar efter att få se alla resultat träningen kommer att ge. Skillnaden iår är att jag satsar mer på att även köra styrketräning för att musklerna skall kunna följa utvecklingen av konditionen bättre.
Vilka mål har jag satt upp iår då ??
Mitt första mål är att förhoppningsvis kunna delta i Stadsloppet i Falkenberg den 31 juli. Nej, det är inte långt kvar, men inget är omöjligt... Sträcka?? 10 km !! :)
Därefter blir det förhoppningsvis ett cykellopp 50 km som nu återuppstår efter ett antal år i vila. Detta är i mitten av Augusti.
Sista helgen i augusti är det återigen dags för samma Triathlonlopp som jag körde förra året. Jag har dock inte bestämt mig för om jag skall köra samma Triathlondistans som sist, eller om jag skall nöja mig med Duathlon, som är enbart cykel och löpning. Egentligen vill jag köra Triathlonloppet, men jag vet inte om jag kommer att hinna/kunna träna såpass mycket simning som jag skulle vilja.
Jag avvaktar lite med att bestämma det, så får vi se vad det kan bli av simträning och övrig träning under semstern, då vi skall tillbringa 10 dagar på en campingplats vid havet, kanske kan få igång en ok simträning där, vi får se...
En hel del träning känner jag på mig att det kommer att bli under semestern som börjar vecka 29.
Tänk att få ta en joggingtur på en stig/gångbana som löper längs med havet tidigt en morgon i mitten av juli. När värmen precis börjar kännas i luften och solen stiger mer och mer över horisonten.
När man kommer tillbaka är det bara att springa över stranden och ut i havet för att svalka av sig, sedan går man tillbaka, väcker familjen och äter frukost med färska frallor, räkost, apelsinjuice och kaffe.
När jag skriver dom här raderna känner jag att jag bara längtar efter att få komma iväg. Bara hoppas att vädret visar sig från sin bästa sida också, precis som det gjort den senaste veckan.
Men för att klara stadsloppet på 10 km, så är det målmedveten träning som gäller nu, såväl distans som intervall och styrketräning, vi får väl se hur det går.. Jag återkommer med info om hur träningen fortskrider inom kort..
Ha det bra sålänge!!
/ CJ
måndag 5 juli 2010
söndag 18 april 2010
Back on track
Hej igen !!
Om förra inlägget handlade lite om livsåskådning, så kan detta inlägget bli lite muntrare....
Till att börja med vill jag bara utbrista i ett: JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA !!!!!!
Anledningen till detta glädjevrål är att jag efter nästan 5 månaders ryggont och 3 månaders sjukskrivning nu börjat träna igen.
Japp, det är sant.. Igår blev det trädgårdsarbete följt av 25 minuter på crosstrainern. Och idag, jag är så glad att jag bara bubblar, var jag ute och joggade 2 km :D
Det känns så underbart, och jag kom på mig själv flera gånger att springa runt med ett stort leende på läpparna under rundan..
Folk jag mötte måste ha undrat vad det är för idiot som joggar runt i blåsten med ett stort fånigt flin över hela ansiktet :) Men jag kunde inte bry mig mindre.. Ryggen känns efter helgen som den gjorde innan, och det betyder helt ok. Självklart inser jag att jag inte skall göra något dumt nu, och dra igång för hårt. Jag hade ju problem med knät i höstas också, men hoppas att det kan vara avklarat nu. Kändes inget speciellt idag iallafall. Men man märkte så fort man kom ut att tävlingskänslan fanns där, när hjärnan börjar säga: "Här kan du inte gå några meter, då blir det sämre sluttid.." Då vet man att den instinkten finns kvar, och den är väl min främste motståndare just nu.
Men återigen: Det känns så otroligt bra just nu. Jag är så glad, ja t.o.m överlycklig just nu för att jag har kommit igång igen.
Nu kan den långa vägen mot nya mål ( läs: tävlingar) äntligen börja.
Idag är sista dagen på min sjukskrivning, så imorgon är det dags att börja jobba heltid igen. Jag har varit heltidssjukskriven sedan 25 januari, och nu det senaste jobbat 50 % i fyra veckor. Och det känns bra att vara igång på jobbet igen, man längtade dit när man var hemma på heltid. Men samtidigt har det utan tvekan hjälpt mig i rehabiliteringen att få ta det lugnt hemma i början.
Så nu händer allt på en gång. Börja jobba, börja träna, våren har visat sig från sin bästa sida. Just nu känns livet bara bra, jag hoppas att det kan få fortsätta att vara så också.
Nu kanske det blir lite tätare uppdateringar när jag är igång igen :)
Ha en bra kväll!!!
/ CJ
Om förra inlägget handlade lite om livsåskådning, så kan detta inlägget bli lite muntrare....
Till att börja med vill jag bara utbrista i ett: JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA !!!!!!
Anledningen till detta glädjevrål är att jag efter nästan 5 månaders ryggont och 3 månaders sjukskrivning nu börjat träna igen.
Japp, det är sant.. Igår blev det trädgårdsarbete följt av 25 minuter på crosstrainern. Och idag, jag är så glad att jag bara bubblar, var jag ute och joggade 2 km :D
Det känns så underbart, och jag kom på mig själv flera gånger att springa runt med ett stort leende på läpparna under rundan..
Folk jag mötte måste ha undrat vad det är för idiot som joggar runt i blåsten med ett stort fånigt flin över hela ansiktet :) Men jag kunde inte bry mig mindre.. Ryggen känns efter helgen som den gjorde innan, och det betyder helt ok. Självklart inser jag att jag inte skall göra något dumt nu, och dra igång för hårt. Jag hade ju problem med knät i höstas också, men hoppas att det kan vara avklarat nu. Kändes inget speciellt idag iallafall. Men man märkte så fort man kom ut att tävlingskänslan fanns där, när hjärnan börjar säga: "Här kan du inte gå några meter, då blir det sämre sluttid.." Då vet man att den instinkten finns kvar, och den är väl min främste motståndare just nu.
Men återigen: Det känns så otroligt bra just nu. Jag är så glad, ja t.o.m överlycklig just nu för att jag har kommit igång igen.
Nu kan den långa vägen mot nya mål ( läs: tävlingar) äntligen börja.
Idag är sista dagen på min sjukskrivning, så imorgon är det dags att börja jobba heltid igen. Jag har varit heltidssjukskriven sedan 25 januari, och nu det senaste jobbat 50 % i fyra veckor. Och det känns bra att vara igång på jobbet igen, man längtade dit när man var hemma på heltid. Men samtidigt har det utan tvekan hjälpt mig i rehabiliteringen att få ta det lugnt hemma i början.
Så nu händer allt på en gång. Börja jobba, börja träna, våren har visat sig från sin bästa sida. Just nu känns livet bara bra, jag hoppas att det kan få fortsätta att vara så också.
Nu kanske det blir lite tätare uppdateringar när jag är igång igen :)
Ha en bra kväll!!!
/ CJ
fredag 2 april 2010
Tankar om livet
Hej på er!!
När jag lyssnar på musik, så lyssnar jag ofta på texterna. Alla låtar har ju en historia att berätta på ett eller annat sätt. ( Ok, kanske finns vissa undantag då) Men när man lyssnar till vad texterna egentligen vill berätta, så kommer man ibland till insikt om att: " Ja just det, så är det ju.."
Det finns många låtar som gör att man tänker så, men det finns framförallt en speciell melodi där man verkligen känner på det sättet.
Här är länken till denna:
Tänk att Astrid Lindgren kunde ha så rätt..
Det som vägde tyngst för drängen i slutet av visan var ju hur han alltid strävat på, gjort sitt bästa efter sin förmåga, och alltid försökt vara en bra medmänniska med ett gott hjärta.
Sedan finns ju även de individer som är rakt igenom onda, men dessa bryr jag mig
inte om nu.
May the good force be with you!!
När jag lyssnar på musik, så lyssnar jag ofta på texterna. Alla låtar har ju en historia att berätta på ett eller annat sätt. ( Ok, kanske finns vissa undantag då) Men när man lyssnar till vad texterna egentligen vill berätta, så kommer man ibland till insikt om att: " Ja just det, så är det ju.."
Det finns många låtar som gör att man tänker så, men det finns framförallt en speciell melodi där man verkligen känner på det sättet.
Här är länken till denna:
Tänk att Astrid Lindgren kunde ha så rätt..
Det är ju detta allt handlar om. Vad gör mig till en bra resp. dålig människa?
Är jag en dålig människa för att jag snusar. Eller för att jag svär ibland, eller för att jag vill ta mig ett rus på en fest. Är det på dessa grunder vi människor skall bedömas som " bra eller dåliga" ??
Om man lyssnar på vad texten i visan har att säga, framförallt under den sista dryga minuten, så måste det ju vara precis så det är.
Vad man gör spelar väl inte så stor roll? Det viktiga måste väl vara mer hur man är??
Inte om man har en snus under läppen eller cigarett i handen. Utan mer vad man har i hjärtat och i själen. Hur man beter sig mot sina medmänniskor. Om man alltid försöker att göra sitt bästa.
Som drängen i visan som knogar på dag efter dag och sliter det bästa han kan. Att han sedan tuggar sitt snus, och tar sig ett rus till helgen , vilar ut hos en flicka, och sover på söndagen istället för att gå till kyrkan.
Att alltid sträva efter att vara en bra vän och medmänniska måste ju vara det som betyder något här i livet, eller hur? Inte de materiella sakerna eller "synderna" som ju egentligen är ganska oviktiga..
Det som vägde tyngst för drängen i slutet av visan var ju hur han alltid strävat på, gjort sitt bästa efter sin förmåga, och alltid försökt vara en bra medmänniska med ett gott hjärta.
Detta är något som vi människor alldeles för ofta är alldeles för dåliga på att ta till oss. Ofta handlar det om vem som har finast saker, flest Ferraris i garaget, flest miljoner på banken etc. Och visst jag klagar inte på dom som har detta, inget konstigt med det, men dom är ju inte bättre som människor än en fattig bonddräng p.g.a det..
Ser man på framgång handlar det ofta om vilka som har vassast armbågar, är bäst på att snacka skit om andra och kan gå över flest lik för att komma dit man vill..Personer som anser sig förmer än andra "inget får stå i vägen för mig, flytta dig här skall jag fram". Men räknar man dessa som bra medmänniskor?? Nja, oftast tveksamt va?? Men visst finns undantag även här.
Sedan finns ju även de individer som är rakt igenom onda, men dessa bryr jag mig
inte om nu.
Jag har lyssnat mycket på denna visan det senaste, och jag tycker att den beskriver så på pricken den inställning som även jag har. Utan att låta alltför präktig, så försöker jag alltid så gott det går och efter bästa förmåga att vara en bra medmänniska och hjälpa framför allt de nära som finns i min omkrets. P.g.a att det ibland finns vissa fysiska begränsningar, så kanske man inte alltid kan göra allt perfekt. Men det är ju inte heller det som det handlar om, utan som jag skrev, att göra det efter bästa förmåga, alltså så bra jag kan just då.
Jag har inget till övers för människor som skall visa sig bra eller tuffa på någon annans bekostnad, eller människor som hela tiden försöker utnyttja andra för att själva slippa göra något men sedan gärna själva vill glänsa då det gått bra.
Jag anser att man med ett gott hjärta, en god själ och en positiv inställning, på ett eller annat sätt, till slut alltid kommer att komma längst här i livet..
För att förtydliga, kan jag meddela att jag aldrig rökt annat än feströkt, och att jag varit snusfri sedan 2 år :)
Jag vet egentligen inte varför jag började skriva detta inlägg, men att jag lyssnat mycket på visan och hört hur många likheter den har med min egen inställning till livet gjorde att jag på något sätt ville förmedla hur jag tänker och känner. Och få flera att lyssna på denna mycket tänkvärda visa som träffar spiken rätt på huvudet..
May the good force be with you!!
I´ll be back..................... soon!! :)
/ CJ
måndag 15 februari 2010
Statusuppdatering
Hej !
Nu har jag varit sjukskriven i 3 veckor, och idag var jag på nytt läkarbesök. Resultatet blev ytterligare totalt 4 veckors sjukskrivning. De 2 första veckorna är 100 %, och de sista 2 veckorna står tillsvidare som 50%, med förhoppning om att jag skall kunna återgå lite lätt till att jobba då. Men skulle jag i slutet av de första två veckorna känna att jag inte kommer att kunna arbeta, så höjer doktorn upp det från 50 till 100 % även de sista två veckorna. Det känns tryggt att veta att jag själv kan få känna vad jag klarar. Det är en riktigt bra läkare jag har på vårdcentralen, han är mycket bra att prata med och man behöver inte känna sig ifrågasatt på något sätt. Från början ville han sjukskriva mig på 100% i fyra veckor direkt, det var faktiskt min idé att dela upp procenten, mest för att ha ett mål att sikta och framför allt hoppas på, och skulle inte det gå så vet jag ju att det går att ordna. Honom har jag fullt förtroende för. Det gäller även sjukgymnasten jag går hos. Hon är också väldigt bra att prata med, och hon visar full förståelse för mina problem och att jag har ont, och jobbar därefter. Just nu är det en del övningar jag jobbar med så mycket jag bara känner att jag kan och klarar av. Dessutom får jag elakupunktur, nålar i rygg och ben som hon sedan kopplar ström på för att förhoppningsvis få lite bättre effekt. Ännu har det inte vänt med vare sig värk eller något annat, utan det är status quo mot tidigare. Men som sagt det viktiga nu är att framförallt jobba med övningarna hur tråkiga och ibland meningslösa de ibland än kan kännas, och dessutom köra vidare på akupunkturen. Övningarna är ju inte direkt några gymövningar med tunga vikter, utan små rörelser som man ibland knappt känner själv, men som syftar till att få buktningen på disken som ligger och klämmer nerverna att gå tillbaka samt att stärka upp den inre bålmuskulaturen som då skall kunna stötta upp ryggen bättre. ( Det blir alltså tyvärr inget sexpack på magen av den här träningen :) ) Och det är ju bara att inse att detta kommer att ta sin tid. Eller som doktorn uttryckte det idag " Hur lång tid det tar innan du blir fri från det här är det väl bara han däruppe som vet, så vi börjar väl med en månad".
Diagnosen jag fick efter magnetröntgen var diskrubbning, det var alltså inget diskbråck. På sätt och vis är det ju skönt att det inte var så. Men samtidigt hade man kanske kunnat operera ett diskbråck och kanske hade problemet löst sig snabbare då. Samtidigt kunde man ju fått vänta länge på en operation och få dras med problemet ännu längre. Så man får väl se det positivt att utav två onda ting var det det "minst" onda man hade. Men nu har man det iallafall bekräftat, vilket betyder att man vet vad man jobbar med/mot..
Det är konstigt att det man inte kan/får göra längtar men som en tok efter. Jag pratar om träning.. Jag är så otroligt sugen på att gå ut och köra en löprunda trots minusgrader och is/snöbelagda löpvägar. Eller ställa mig på Crosstrainern för ett tufft entimmesprogram.. Jag hoppas att jag har den känslan kvar när det här väl är över, för då skall det tränas.. Jag lovar!!
"AMAT VICTORIA CURAM ! "
Men för nu säger jag bara hejdå!!
Skriver snart igen hoppas jag!!
/ CJ
Nu har jag varit sjukskriven i 3 veckor, och idag var jag på nytt läkarbesök. Resultatet blev ytterligare totalt 4 veckors sjukskrivning. De 2 första veckorna är 100 %, och de sista 2 veckorna står tillsvidare som 50%, med förhoppning om att jag skall kunna återgå lite lätt till att jobba då. Men skulle jag i slutet av de första två veckorna känna att jag inte kommer att kunna arbeta, så höjer doktorn upp det från 50 till 100 % även de sista två veckorna. Det känns tryggt att veta att jag själv kan få känna vad jag klarar. Det är en riktigt bra läkare jag har på vårdcentralen, han är mycket bra att prata med och man behöver inte känna sig ifrågasatt på något sätt. Från början ville han sjukskriva mig på 100% i fyra veckor direkt, det var faktiskt min idé att dela upp procenten, mest för att ha ett mål att sikta och framför allt hoppas på, och skulle inte det gå så vet jag ju att det går att ordna. Honom har jag fullt förtroende för. Det gäller även sjukgymnasten jag går hos. Hon är också väldigt bra att prata med, och hon visar full förståelse för mina problem och att jag har ont, och jobbar därefter. Just nu är det en del övningar jag jobbar med så mycket jag bara känner att jag kan och klarar av. Dessutom får jag elakupunktur, nålar i rygg och ben som hon sedan kopplar ström på för att förhoppningsvis få lite bättre effekt. Ännu har det inte vänt med vare sig värk eller något annat, utan det är status quo mot tidigare. Men som sagt det viktiga nu är att framförallt jobba med övningarna hur tråkiga och ibland meningslösa de ibland än kan kännas, och dessutom köra vidare på akupunkturen. Övningarna är ju inte direkt några gymövningar med tunga vikter, utan små rörelser som man ibland knappt känner själv, men som syftar till att få buktningen på disken som ligger och klämmer nerverna att gå tillbaka samt att stärka upp den inre bålmuskulaturen som då skall kunna stötta upp ryggen bättre. ( Det blir alltså tyvärr inget sexpack på magen av den här träningen :) ) Och det är ju bara att inse att detta kommer att ta sin tid. Eller som doktorn uttryckte det idag " Hur lång tid det tar innan du blir fri från det här är det väl bara han däruppe som vet, så vi börjar väl med en månad".
Diagnosen jag fick efter magnetröntgen var diskrubbning, det var alltså inget diskbråck. På sätt och vis är det ju skönt att det inte var så. Men samtidigt hade man kanske kunnat operera ett diskbråck och kanske hade problemet löst sig snabbare då. Samtidigt kunde man ju fått vänta länge på en operation och få dras med problemet ännu längre. Så man får väl se det positivt att utav två onda ting var det det "minst" onda man hade. Men nu har man det iallafall bekräftat, vilket betyder att man vet vad man jobbar med/mot..
Det är konstigt att det man inte kan/får göra längtar men som en tok efter. Jag pratar om träning.. Jag är så otroligt sugen på att gå ut och köra en löprunda trots minusgrader och is/snöbelagda löpvägar. Eller ställa mig på Crosstrainern för ett tufft entimmesprogram.. Jag hoppas att jag har den känslan kvar när det här väl är över, för då skall det tränas.. Jag lovar!!
"AMAT VICTORIA CURAM ! "
Men för nu säger jag bara hejdå!!
Skriver snart igen hoppas jag!!
/ CJ
måndag 1 februari 2010
Jäkla skit !!
Just nu känns det bara tråkigt och hopplöst... Jag är så förbannat beviken på att ryggbesvären kom nu. Jag hade innan julhelgen sett fram emot att dra igång träningen igen efter jul. Vad händer? Jo denna skiten kommer istället, och det slutar med att jag knappt kan göra någonting.
Jag känner mig så besviken på att inte kunna göra det jag sett / ser fram emot att få göra. När jag väl vill börja träna, och känner träningssuget i hela kroppen, så är det tvärstopp.
Starten i Borås är ju så gott som körd. Det kommer ju att ta ett antal månader innan detta läker ut, om det nu gör det av sig själv, eller om det behöver skäras lite i mig. Jag bryr mig egentligen inte om vilket, går det snabbare med operation, så kom igen bara!!! Fram med kniven!!!
Jag är ganska van vid värk och smärta efter åren med nacken, men detta gör emellanåt ont på ett sätt jag inte är van vid, och är så uttröttande att jag inte riktigt vet vart jag skall ta vägen, känns som att ländryggen inte orkar hålla uppe kroppen..
I fredags gjorde jag magnetröntgen, och tisdag/onsdag denna veckan kommer svaret. Återstår bara att se vad det blir, och hoppas på det bästa. Vad det bästa är vet jag inte riktigt...
Känner mig just nu rätt så deppig och besviken. Jag är trött av tabletterna och värken. Jag är lättirriterad, något som stör mig eftersom jag normalt sett inte är det. Allt känns bara tråkigt och segt för tillfället. Kanske kan svaret på MR hjälpa till, men just nu kan jag inte se hur det skulle hjälpa...
Det kommer att lösa sig förr eller senare, det vet jag ju, men just nu har jag inte den positiva inställningen, och det känns bara som att det kommer att ta evigheter.
Detta är nog ett av de mest negativa inlägg jag har skrivit sen jag började, men det är såhär jag känner just nu. Det är inte den person jag normalt sett är, jag brukar vara en ganska positiv person som försöker se den ljusa sidan på det mesta, men just nu orkar jag inte det. Jag är för besviken, trött och seg, och dessutom ovetande om hur lång tid detta kommer att ta. Ovissheten och värken är väl det som känns mest jobbigt just nu.
Jag återkommer när jag vet mer...
Ha det gott i den härliga snön!!!
/ CJ
Jag känner mig så besviken på att inte kunna göra det jag sett / ser fram emot att få göra. När jag väl vill börja träna, och känner träningssuget i hela kroppen, så är det tvärstopp.
Starten i Borås är ju så gott som körd. Det kommer ju att ta ett antal månader innan detta läker ut, om det nu gör det av sig själv, eller om det behöver skäras lite i mig. Jag bryr mig egentligen inte om vilket, går det snabbare med operation, så kom igen bara!!! Fram med kniven!!!
Jag är ganska van vid värk och smärta efter åren med nacken, men detta gör emellanåt ont på ett sätt jag inte är van vid, och är så uttröttande att jag inte riktigt vet vart jag skall ta vägen, känns som att ländryggen inte orkar hålla uppe kroppen..
I fredags gjorde jag magnetröntgen, och tisdag/onsdag denna veckan kommer svaret. Återstår bara att se vad det blir, och hoppas på det bästa. Vad det bästa är vet jag inte riktigt...
Känner mig just nu rätt så deppig och besviken. Jag är trött av tabletterna och värken. Jag är lättirriterad, något som stör mig eftersom jag normalt sett inte är det. Allt känns bara tråkigt och segt för tillfället. Kanske kan svaret på MR hjälpa till, men just nu kan jag inte se hur det skulle hjälpa...
Det kommer att lösa sig förr eller senare, det vet jag ju, men just nu har jag inte den positiva inställningen, och det känns bara som att det kommer att ta evigheter.
Detta är nog ett av de mest negativa inlägg jag har skrivit sen jag började, men det är såhär jag känner just nu. Det är inte den person jag normalt sett är, jag brukar vara en ganska positiv person som försöker se den ljusa sidan på det mesta, men just nu orkar jag inte det. Jag är för besviken, trött och seg, och dessutom ovetande om hur lång tid detta kommer att ta. Ovissheten och värken är väl det som känns mest jobbigt just nu.
Jag återkommer när jag vet mer...
Ha det gott i den härliga snön!!!
/ CJ
måndag 25 januari 2010
Gammal och sjukskriven..
Hej igen !
Visst fick jag till en positiv rubrik :) Man kan bara känna hur positiviteten sprudlar ur orden...eller inte.
Om vi börjar med gammal då. Idag fyller jag 32 år :) Inget som jag har några problem med. Jag tycker fortfarande att det är kul att fylla år, och ingen 30-års kris ännu :) Men som jag och en bekant undrade häromdagen: Vart tog åren vägen? Tiden går väldigt snabbt..
Men min 32:a födelsedag är också min första sjukskrivningsdag p.g.a ryggen. Läkare och sjukgymnast tror båda två att det är ett diskbråck jag har i ländryggen. Så på fredag skall jag till sjukhuset och göra en magnetröntgen på ländryggen för att se ifall det är diskbråck ( alltså att själva höljet på disken mellan kotorna gått sönder så att den geleliknande massan inuti läckt ut), eller om det är en diskrubbning (att disken inte gått sönder utan "bara" buktar ut och klämmer nerverna mot ryggraden). Oavsett vilket så gör det riktigt ont i ryggen, oavsett om man står, sitter, går eller ligger för länge. Och värktabletter har jag fått, men ibland hjälper dom lite, och ibland knappt nåt alls. Skulle det visa sig att det är ett riktigt diskbråck, så kunde det bli tal om att fixa till det kirurgiskt, alltså operera. Är inte jättetänd på iden att operera i ryggen, men om det hjälper, så ok. Fram med kniven bara!
Måste ändå säga att jag är lite imponerad av väntetiden till magnetröntgen. Var hos doktorn på tisdag 19/1 och då skulle han skriva remissen och skicka den. På torsdag 21/1 ligger det ett brev i brevlådan om att jag fått tid för MR på fredag 29/1. Det kallar jag snabbt jobbat, vad doktorn skrivit i remissen skulle vara väldigt intressant att se :)
Så nu går jag bara här hemma och skrotar och försöker få dagen att gå. Det är jäkligt tråkigt. Den som säger: "Jaha, nu skall du bara gå hemma och lata dig" tror jag att jag säger upp bekantskapen med :) Nämen skämt åsido så är det väldigt ensamt och tråkigt att bara gå här och ha ont, man kan och känner inte för att göra någonting.
Det enda någotsånär vettiga alternativet är att lägga sig för att läsa en bok. Har faktiskt börjat läsa den doktorsavhandling som min frus bror disputerade med. Som väldigt grovt sett handlar om hur människor rör sig i stora folksamlingar. Väldigt intressant att läsa, även om jag inte är ett dugg insatt i dessa termer och uträkningar och då den dessutom är på engelska. Ändå är det intressant att läsa och ta till sig. Mycket imponerande att göra en sådant otroligt jobb som han lagt ner på detta. Bl.a har han jobbat mycket med Hajj ( Muslimernas årliga vallfärd) i Mekka, Saudiarabien och blivit mycket uppskattad där.
Så där har jag att läsa ett tag, vissa sidor får jag läsa två gånger i rad för att det skall gå ihop.
Och som total kontrast till denna läsnng, så läser jag också Mons Kallentofts "Midvinterblod", detta är en riktigt intressant deckare, precis som hans andra bok "Sommardöden". De två sista han skrivit "Höstoffer" och "Vårlik" har jag inte hunnit med ännu, men det kanske blir av snart..
Med detta avslutar jag detta inlägget, och återkommer senast när jag fått svaret på röntgenundersökningen. Om inte förr..
Förresten! Under dagen, alt. någon av de närmsta dagarna, kommer jag att uppdatera min topplista. Vilket ämne det blir får ni se då..
Ha det bra i det fina vintervädret !!
/ CJ
Visst fick jag till en positiv rubrik :) Man kan bara känna hur positiviteten sprudlar ur orden...eller inte.
Om vi börjar med gammal då. Idag fyller jag 32 år :) Inget som jag har några problem med. Jag tycker fortfarande att det är kul att fylla år, och ingen 30-års kris ännu :) Men som jag och en bekant undrade häromdagen: Vart tog åren vägen? Tiden går väldigt snabbt..
Men min 32:a födelsedag är också min första sjukskrivningsdag p.g.a ryggen. Läkare och sjukgymnast tror båda två att det är ett diskbråck jag har i ländryggen. Så på fredag skall jag till sjukhuset och göra en magnetröntgen på ländryggen för att se ifall det är diskbråck ( alltså att själva höljet på disken mellan kotorna gått sönder så att den geleliknande massan inuti läckt ut), eller om det är en diskrubbning (att disken inte gått sönder utan "bara" buktar ut och klämmer nerverna mot ryggraden). Oavsett vilket så gör det riktigt ont i ryggen, oavsett om man står, sitter, går eller ligger för länge. Och värktabletter har jag fått, men ibland hjälper dom lite, och ibland knappt nåt alls. Skulle det visa sig att det är ett riktigt diskbråck, så kunde det bli tal om att fixa till det kirurgiskt, alltså operera. Är inte jättetänd på iden att operera i ryggen, men om det hjälper, så ok. Fram med kniven bara!
Måste ändå säga att jag är lite imponerad av väntetiden till magnetröntgen. Var hos doktorn på tisdag 19/1 och då skulle han skriva remissen och skicka den. På torsdag 21/1 ligger det ett brev i brevlådan om att jag fått tid för MR på fredag 29/1. Det kallar jag snabbt jobbat, vad doktorn skrivit i remissen skulle vara väldigt intressant att se :)
Så nu går jag bara här hemma och skrotar och försöker få dagen att gå. Det är jäkligt tråkigt. Den som säger: "Jaha, nu skall du bara gå hemma och lata dig" tror jag att jag säger upp bekantskapen med :) Nämen skämt åsido så är det väldigt ensamt och tråkigt att bara gå här och ha ont, man kan och känner inte för att göra någonting.
Det enda någotsånär vettiga alternativet är att lägga sig för att läsa en bok. Har faktiskt börjat läsa den doktorsavhandling som min frus bror disputerade med. Som väldigt grovt sett handlar om hur människor rör sig i stora folksamlingar. Väldigt intressant att läsa, även om jag inte är ett dugg insatt i dessa termer och uträkningar och då den dessutom är på engelska. Ändå är det intressant att läsa och ta till sig. Mycket imponerande att göra en sådant otroligt jobb som han lagt ner på detta. Bl.a har han jobbat mycket med Hajj ( Muslimernas årliga vallfärd) i Mekka, Saudiarabien och blivit mycket uppskattad där.
Så där har jag att läsa ett tag, vissa sidor får jag läsa två gånger i rad för att det skall gå ihop.
Och som total kontrast till denna läsnng, så läser jag också Mons Kallentofts "Midvinterblod", detta är en riktigt intressant deckare, precis som hans andra bok "Sommardöden". De två sista han skrivit "Höstoffer" och "Vårlik" har jag inte hunnit med ännu, men det kanske blir av snart..
Med detta avslutar jag detta inlägget, och återkommer senast när jag fått svaret på röntgenundersökningen. Om inte förr..
Förresten! Under dagen, alt. någon av de närmsta dagarna, kommer jag att uppdatera min topplista. Vilket ämne det blir får ni se då..
Ha det bra i det fina vintervädret !!
/ CJ
tisdag 5 januari 2010
Ryggen
Då kom så domen om ryggen.
Det kommer att bli ett antal veckor utan någon form av motionsträning.
Den enda träning jag får göra är den övningen jag fick av sjukgymnasten.
Vad var då problemet?
Jo en diskrubbning i ländryggen. Något som man kan säga är snäppet innan diskbråck. Därav värken i ryggen den senaste månaden och ilningarna ner i benet senaste veckorna.
Det innebär att en disk, den geleliknande klump som sitter som en stötdämpare mellan kotorna i ryggen, fått en utbuktning i den bakre änden. Denna gör i sin tur så att nerverna hamnar i kläm mellan utbuktningen och ryggraden.
Så nu är det bara att ta det lugnt och inte utsätta ryggen för några större påfrestningar, och dessutom målmedvetet köra övningen från sjukgymnasten. Sköter jag inte detta, så kan det i sämsta fall utvecklas till ett riktigt diskbråck. Och det vill jag absolut inte ha, är tillräckligt besviken över att ha åkt på detta och tappat flera veckors/månaders träning redan.
Instruktionerna för övrigt efter att också ( på sjukgymnastens inrådan) gjort ett läkarbesök under dagen, är att inte sitta för mycket, inte stå för mycket, jag skall röra på mig, men inte ta några långpromenader Hmmmmm.....
Men jag ville inte ha någon sjukskrivning i nuläget, utan räknar med att behandling hos sjukgymnast, värktabletter, egen "träning", samt anpassning på jobbet efter vad jag klarar skall göra så att jag kan fortsätta jobba. Men ont har jag, det går inte att komma ifrån, får se hur mycket av detta tabletterna kan ta bort.
Fick lite hjälpmedel som ryggstöd, samt sittdyna för att stötta upp när man sitter, t.ex i soffan framför tv:n eller vid bilkörning.
Frågade om man kanske kunde köra lite på Crosstrainern under tiden, men det var tvärstopp, BIG no no.. Hon sa att annars är det jättebra träning, men absolut inte nu. Så gick det med den idén :(
Nu skall jag sluta gnälla och avsluta detta inlägget, men jag kommer tillbaka inom kort med uppdatering om hur det går.
Ha det bra sålänge!!
/ CJ
Det kommer att bli ett antal veckor utan någon form av motionsträning.
Den enda träning jag får göra är den övningen jag fick av sjukgymnasten.
Vad var då problemet?
Jo en diskrubbning i ländryggen. Något som man kan säga är snäppet innan diskbråck. Därav värken i ryggen den senaste månaden och ilningarna ner i benet senaste veckorna.
Det innebär att en disk, den geleliknande klump som sitter som en stötdämpare mellan kotorna i ryggen, fått en utbuktning i den bakre änden. Denna gör i sin tur så att nerverna hamnar i kläm mellan utbuktningen och ryggraden.
Så nu är det bara att ta det lugnt och inte utsätta ryggen för några större påfrestningar, och dessutom målmedvetet köra övningen från sjukgymnasten. Sköter jag inte detta, så kan det i sämsta fall utvecklas till ett riktigt diskbråck. Och det vill jag absolut inte ha, är tillräckligt besviken över att ha åkt på detta och tappat flera veckors/månaders träning redan.
Instruktionerna för övrigt efter att också ( på sjukgymnastens inrådan) gjort ett läkarbesök under dagen, är att inte sitta för mycket, inte stå för mycket, jag skall röra på mig, men inte ta några långpromenader Hmmmmm.....
Men jag ville inte ha någon sjukskrivning i nuläget, utan räknar med att behandling hos sjukgymnast, värktabletter, egen "träning", samt anpassning på jobbet efter vad jag klarar skall göra så att jag kan fortsätta jobba. Men ont har jag, det går inte att komma ifrån, får se hur mycket av detta tabletterna kan ta bort.
Fick lite hjälpmedel som ryggstöd, samt sittdyna för att stötta upp när man sitter, t.ex i soffan framför tv:n eller vid bilkörning.
Frågade om man kanske kunde köra lite på Crosstrainern under tiden, men det var tvärstopp, BIG no no.. Hon sa att annars är det jättebra träning, men absolut inte nu. Så gick det med den idén :(
Nu skall jag sluta gnälla och avsluta detta inlägget, men jag kommer tillbaka inom kort med uppdatering om hur det går.
Ha det bra sålänge!!
/ CJ
torsdag 31 december 2009
På´t igen !!
Gott slut allihop !
Nu är julen förbi för den här gången, som sig bör innehöll helgen julklappar, mycket god mat och givetvis min stora passion Julmust !! Denna fantastiska dryck som jag inte klarar mig utan. Så fort julmusten finns i butik ungefär i slutet av oktober, då är det dags. Sedan blir det några liter under tiden fram till jul. Det är som Dag-Otto (Brevbärarn i Stefan & Krister pjäserna) säger om plommon: " Oh så sött och gott det är!!! "
Det kanske inte är det nyttigaste, men skit samma.. Det är så gott, och några laster kan man väl få ha.. :)
För ovanlighetens skull innehöll också julhelgen massor av snö och mycket åkande på snowracer, pulka m.m
Inget man direkt är bortskämd med runt jul.
Såhär i slutet av ett år, så är det ju årskrönikor överallt. Hur ser då min årskrönika ut för 2009?
Tja, den började väl ganska så segt. Jag hade fortfarande problem med magen även efter att gallblåsan med tillhörande stenar opererats bort i slutet av oktober, detta fick trots utredningar, Magnetröntgenundersökningar m.m ingen riktig lösning, och än idag kan jag ibland ha känningar av det, men inget som stör mig..
Sedan rullade våren på och det blev efterlängtad sommar med semester. Bl.a med resa till Öland under sommarens absolut finaste vecka..
Och det var på den sista dagen av semestern innan jag skulle börja jobba som jag bestämde mig för att jag skulle dra igång träningen för att kunna delta i en Triathlon i slutet av augusti, och för att jag ville ta kontroll över min egen kropp. Kämpa emot den värk, smärta och stelhet som då ägde min kropp. Och det gick bra, riktigt bra. Jag tränade på 6 veckor upp mig från totalt otränad till att klara ett motions triathlon. Och jag var så förbannat nöjd med mig själv att jag gjorde det, och är fortfarande väldigt stolt över den prestationen.
Men priset för att träna så mycket på så kort tid fick jag betala några veckor efter loppet. Knät ville inte mer just då, och träningen hamnade i viloläge. Det jag tränat upp under sommaren rasade ihop totalt under hösten, förutom knät, så började nacken protestera, och därefter kom problem med ryggen.
Jag har inte testat knät på ett tag, men nacken har lagt sig och är inne i en ok fas just nu. Men ryggen har bara blivit värre. Och nu är den inte alls bra nere i ländryggen. Det ilar ner i benet, så det är nog dags att besöka en sjukgymnast nu efter nyår.
Och här är jag idag. På nyårsafton 2009, årets och decenniets sista skälvande timmar.
Det är dags att blicka framåt mot året som kommer och fundera på vad det har att ge.
Positivt nog, så känner jag fortfarande viljan att gå ut och träna, även om det inte blivit av det senaste. Och det är tur att jag har den kvar, för den kommer att behövas till julklappen jag fick av min fru. En start i Mitt i Borås Triathlon i Juni 2010 !! :-)
Yes !! Nu är det dags igen. Kan jag bara få fixat ryggen så är jag snart igång igen. Och den här gången har jag 5 månader istället för 6 veckor på mig. Jag ser verkligen fram emot att kunna träna mot ett sådant här mål igen. Och för att kunna börja så smått redan nu, trots rygg och kyla, så var vi igår och köpte en Crosstrainer. Tänker mig att det kan hjälpa till att dra igång träningen, samtidigt som det är mjuka rörelser som kanske gör att ryggen klarar av det just nu.
Jag ser ljust på året som kommer, och jag tror att detta kommer att bli ett riktigt bra år.
Så nu till sist vill jag avsluta med att önska er alla
ETT RIKTIGT
GOTT NYTT ÅR !!!
Vi hörs snart igen !
/ CJ
Nu är julen förbi för den här gången, som sig bör innehöll helgen julklappar, mycket god mat och givetvis min stora passion Julmust !! Denna fantastiska dryck som jag inte klarar mig utan. Så fort julmusten finns i butik ungefär i slutet av oktober, då är det dags. Sedan blir det några liter under tiden fram till jul. Det är som Dag-Otto (Brevbärarn i Stefan & Krister pjäserna) säger om plommon: " Oh så sött och gott det är!!! "
Det kanske inte är det nyttigaste, men skit samma.. Det är så gott, och några laster kan man väl få ha.. :)
För ovanlighetens skull innehöll också julhelgen massor av snö och mycket åkande på snowracer, pulka m.m
Inget man direkt är bortskämd med runt jul.
Såhär i slutet av ett år, så är det ju årskrönikor överallt. Hur ser då min årskrönika ut för 2009?
Tja, den började väl ganska så segt. Jag hade fortfarande problem med magen även efter att gallblåsan med tillhörande stenar opererats bort i slutet av oktober, detta fick trots utredningar, Magnetröntgenundersökningar m.m ingen riktig lösning, och än idag kan jag ibland ha känningar av det, men inget som stör mig..
Sedan rullade våren på och det blev efterlängtad sommar med semester. Bl.a med resa till Öland under sommarens absolut finaste vecka..
Och det var på den sista dagen av semestern innan jag skulle börja jobba som jag bestämde mig för att jag skulle dra igång träningen för att kunna delta i en Triathlon i slutet av augusti, och för att jag ville ta kontroll över min egen kropp. Kämpa emot den värk, smärta och stelhet som då ägde min kropp. Och det gick bra, riktigt bra. Jag tränade på 6 veckor upp mig från totalt otränad till att klara ett motions triathlon. Och jag var så förbannat nöjd med mig själv att jag gjorde det, och är fortfarande väldigt stolt över den prestationen.
Men priset för att träna så mycket på så kort tid fick jag betala några veckor efter loppet. Knät ville inte mer just då, och träningen hamnade i viloläge. Det jag tränat upp under sommaren rasade ihop totalt under hösten, förutom knät, så började nacken protestera, och därefter kom problem med ryggen.
Jag har inte testat knät på ett tag, men nacken har lagt sig och är inne i en ok fas just nu. Men ryggen har bara blivit värre. Och nu är den inte alls bra nere i ländryggen. Det ilar ner i benet, så det är nog dags att besöka en sjukgymnast nu efter nyår.
Och här är jag idag. På nyårsafton 2009, årets och decenniets sista skälvande timmar.
Det är dags att blicka framåt mot året som kommer och fundera på vad det har att ge.
Positivt nog, så känner jag fortfarande viljan att gå ut och träna, även om det inte blivit av det senaste. Och det är tur att jag har den kvar, för den kommer att behövas till julklappen jag fick av min fru. En start i Mitt i Borås Triathlon i Juni 2010 !! :-)
Yes !! Nu är det dags igen. Kan jag bara få fixat ryggen så är jag snart igång igen. Och den här gången har jag 5 månader istället för 6 veckor på mig. Jag ser verkligen fram emot att kunna träna mot ett sådant här mål igen. Och för att kunna börja så smått redan nu, trots rygg och kyla, så var vi igår och köpte en Crosstrainer. Tänker mig att det kan hjälpa till att dra igång träningen, samtidigt som det är mjuka rörelser som kanske gör att ryggen klarar av det just nu.
Jag ser ljust på året som kommer, och jag tror att detta kommer att bli ett riktigt bra år.
Så nu till sist vill jag avsluta med att önska er alla
ETT RIKTIGT
GOTT NYTT ÅR !!!
Vi hörs snart igen !
/ CJ
torsdag 24 december 2009
GOD JUL !!
Vill bara passa på att skicka två hälsningar till er alla.
1. Ni som skall ut på vägarna under helgen, Kör försiktigt!
2. Se nu till att ha en RIKTIGT RIKTIGT
GOD JUL !!!
/ CJ
1. Ni som skall ut på vägarna under helgen, Kör försiktigt!
2. Se nu till att ha en RIKTIGT RIKTIGT
GOD JUL !!!
/ CJ
onsdag 25 november 2009
Vilken höst !!
Hej hej !
Det var några veckor sedan, så jag tänkte uppdatera med hur läget är och har varit under hösten.
Det blev inte den höst jag väntat mig, iallafall inte om man ser det rent träningsmässigt.
Veckorna efter tävlingen gick som planerat, och jag var som bäst ute och sprang en mil. Sedan började det rasa. Jag fick ont i knät, vilket hindrade mig från att träna under ett antal veckor, vid ett tillfälle skrev jag att jag trodde det hade försvunnit, men det var bara en tillfällighet. Efter det inlägget kom skiten tillbaka igen.
Jag tog det lugnt med konditionsträning, och tänkte att vila tillsammans med lite styrkeövningar kommer att lösa detta. I samma veva börjar ryggen och nacken att sätta sig på tvären, det skrev jag om i mitt senaste inlägg, och då är det svårt att komma igång med träningen igen.
Sedan kom första höstförkylningen med snuva, hosta, feber etc. Efter detta hängde hostan och snuvan i under flera veckor, vilket gjorde att jag inte ville chansa på att gå ut och köra någon konditionsträning.
Är väldigt försiktig med träning vid förkylning, då jag har riktigt dålig erfarenhet av hur illa det kan gå. När jag var runt 16-17 struntade jag i en infektion och fortsatte träna och spela fotboll för fullt, det slutade med ambulansfärd från en match iförd matchställ och fotbollsskor till sjukhuset, med smärta i bröstet och över hjärtat och sedan vila från träning under flera månader.
Och nu sitter jag här hemma i soffan med influensa och skriver detta inlägg.
Det slog till på kvällen på sonens 10-årsdag, och kalaset vi skulle haft för honom i söndags fick vi ställa in. Men det blir av en annan dag istället.
Så läget just nu är att jag är tillbaka på ruta ett, såsom det var innan jag började min satsning i somras. Me skillnaden är väl då att jag vet att det går att komma igång igen. Bara jag blir frisk och får ordning på knät, så skall jag nog kunna komma igång igen. Jag saknar faktiskt mina träningsrundor, och det är ganska påfrestande att vilja sticka ut en vända men inte kunna.
Jaja, så är det. Shit Happens.
Men i brist på något annat att göra, så har jag iallafall listat mina 5 favoritlåtar på julskivan nu när det börjar närma sig jul.
Vilken julmusik tycker DU bäst om? Skriv gärna i kommentarerna.
Tills nästa gång hoppas jag att ni har det riktigt bra.
Ha de!
/ CJ
Det var några veckor sedan, så jag tänkte uppdatera med hur läget är och har varit under hösten.
Det blev inte den höst jag väntat mig, iallafall inte om man ser det rent träningsmässigt.
Veckorna efter tävlingen gick som planerat, och jag var som bäst ute och sprang en mil. Sedan började det rasa. Jag fick ont i knät, vilket hindrade mig från att träna under ett antal veckor, vid ett tillfälle skrev jag att jag trodde det hade försvunnit, men det var bara en tillfällighet. Efter det inlägget kom skiten tillbaka igen.
Jag tog det lugnt med konditionsträning, och tänkte att vila tillsammans med lite styrkeövningar kommer att lösa detta. I samma veva börjar ryggen och nacken att sätta sig på tvären, det skrev jag om i mitt senaste inlägg, och då är det svårt att komma igång med träningen igen.
Sedan kom första höstförkylningen med snuva, hosta, feber etc. Efter detta hängde hostan och snuvan i under flera veckor, vilket gjorde att jag inte ville chansa på att gå ut och köra någon konditionsträning.
Är väldigt försiktig med träning vid förkylning, då jag har riktigt dålig erfarenhet av hur illa det kan gå. När jag var runt 16-17 struntade jag i en infektion och fortsatte träna och spela fotboll för fullt, det slutade med ambulansfärd från en match iförd matchställ och fotbollsskor till sjukhuset, med smärta i bröstet och över hjärtat och sedan vila från träning under flera månader.
Och nu sitter jag här hemma i soffan med influensa och skriver detta inlägg.
Det slog till på kvällen på sonens 10-årsdag, och kalaset vi skulle haft för honom i söndags fick vi ställa in. Men det blir av en annan dag istället.
Så läget just nu är att jag är tillbaka på ruta ett, såsom det var innan jag började min satsning i somras. Me skillnaden är väl då att jag vet att det går att komma igång igen. Bara jag blir frisk och får ordning på knät, så skall jag nog kunna komma igång igen. Jag saknar faktiskt mina träningsrundor, och det är ganska påfrestande att vilja sticka ut en vända men inte kunna.
Jaja, så är det. Shit Happens.
Men i brist på något annat att göra, så har jag iallafall listat mina 5 favoritlåtar på julskivan nu när det börjar närma sig jul.
Vilken julmusik tycker DU bäst om? Skriv gärna i kommentarerna.
Tills nästa gång hoppas jag att ni har det riktigt bra.
Ha de!
/ CJ
tisdag 20 oktober 2009
Long time no writing...
Tisdag 20/10
Hej Igen !
Det var ett tag sedan..
Men det har varit annat ivägen så att jag inte har fått skrivit några inlägg det senaste.
Vi kan väl börja med nacken, som har varit riktigt risig det senaste.
Och det är tyvärr så att när nacken gör så jäkla ont och hela ryggraden ända upp i nacken är stelt som om någon bytt ut den mot ett kvastskaft, så är det svårt att motivera sig till att sitta och skriva.
Man biter ihop och jobbar men kommer hem helt slut och orkar inte så mycket mer än att försöka vara lite social med familjen innan man skall gå och lägga sig..
Dessutom skall barnen få komma iväg till sina aktiviteter, in i det längsta vill jag undvika att dom inte får göra sitt p.g.a att jag har ont. Jag mår dåligt av det som jag gör ändå.
Så just nu är det en ganska så kass period, men förhoppningsvis vänder det snart så att man kan komma tillbaks till det normala livet igen.
Träningen har också blivit lidande, när man ibland knappt orkar hålla sig på benen och hela kroppen värker, så blir det inte så mycket träning heller. Men det har iallafall blivit ett par kortare löprundor och någon cykelrunda när man känt sig ganska hyfsad.
Jag vill så gärna komma igång ordentligt med träningen igen, men det får bli när den här perioden passerat, och det stör mig. Jag blir så otroligt frustrerad av att inte kunna träna som jag vill, när jag vet hur bra det gick i somras, och hur bra jag mådde av att vara igång.
För ca 1 månad sedan sprang jag 1 mil, och skrev att " jag känner mig riktigt stark just nu". Just nu är det raka motsatsen . Jag känner hur det jag byggde upp i somras bara rinner ur kroppen för var dag som jag p.g.a värken inte kan komma ut och få röra mig.
Men som sagt, bara det börjar vända, så skall jag ta mig i kragen och komma igång ordentligt igen. För som jag skrivit förr, det var så fantastiskt underbart att få känna att jag kunde träna ordentligt, och jag vill inte tappa det igen. Jag vill kunna känna mig tränad och känna att jag orkar, jag tycker att det är riktigt roligt att sticka ut på en löprunda.. Men just nu orkar jag inte.
Å andra sidan: Jag kommer tillbaka!
Jag har gjort det förut, och jag kommer att göra det nu också. Jag har mitt motto, och det gäller i allra högsta grad nu: "Den starke är inte den som aldrig faller, utan den som har kraften att resa sig igen"
I grunden är jag stark, och jag har kraften att resa mig. Och när jag är på väg upp så kommer ni garanterat att få reda på det direkt. Då kommer jag återigen gå och småsjunga " just idag är jag stark, just idag mår jag bra!"
Tills nästa gång.
Ha det riktigt riktigt bra !!!
/ CJ
Hej Igen !
Det var ett tag sedan..
Men det har varit annat ivägen så att jag inte har fått skrivit några inlägg det senaste.
Vi kan väl börja med nacken, som har varit riktigt risig det senaste.
Och det är tyvärr så att när nacken gör så jäkla ont och hela ryggraden ända upp i nacken är stelt som om någon bytt ut den mot ett kvastskaft, så är det svårt att motivera sig till att sitta och skriva.
Man biter ihop och jobbar men kommer hem helt slut och orkar inte så mycket mer än att försöka vara lite social med familjen innan man skall gå och lägga sig..
Dessutom skall barnen få komma iväg till sina aktiviteter, in i det längsta vill jag undvika att dom inte får göra sitt p.g.a att jag har ont. Jag mår dåligt av det som jag gör ändå.
Så just nu är det en ganska så kass period, men förhoppningsvis vänder det snart så att man kan komma tillbaks till det normala livet igen.
Träningen har också blivit lidande, när man ibland knappt orkar hålla sig på benen och hela kroppen värker, så blir det inte så mycket träning heller. Men det har iallafall blivit ett par kortare löprundor och någon cykelrunda när man känt sig ganska hyfsad.
Jag vill så gärna komma igång ordentligt med träningen igen, men det får bli när den här perioden passerat, och det stör mig. Jag blir så otroligt frustrerad av att inte kunna träna som jag vill, när jag vet hur bra det gick i somras, och hur bra jag mådde av att vara igång.
För ca 1 månad sedan sprang jag 1 mil, och skrev att " jag känner mig riktigt stark just nu". Just nu är det raka motsatsen . Jag känner hur det jag byggde upp i somras bara rinner ur kroppen för var dag som jag p.g.a värken inte kan komma ut och få röra mig.
Men som sagt, bara det börjar vända, så skall jag ta mig i kragen och komma igång ordentligt igen. För som jag skrivit förr, det var så fantastiskt underbart att få känna att jag kunde träna ordentligt, och jag vill inte tappa det igen. Jag vill kunna känna mig tränad och känna att jag orkar, jag tycker att det är riktigt roligt att sticka ut på en löprunda.. Men just nu orkar jag inte.
Å andra sidan: Jag kommer tillbaka!
Jag har gjort det förut, och jag kommer att göra det nu också. Jag har mitt motto, och det gäller i allra högsta grad nu: "Den starke är inte den som aldrig faller, utan den som har kraften att resa sig igen"
I grunden är jag stark, och jag har kraften att resa mig. Och när jag är på väg upp så kommer ni garanterat att få reda på det direkt. Då kommer jag återigen gå och småsjunga " just idag är jag stark, just idag mår jag bra!"
Tills nästa gång.
Ha det riktigt riktigt bra !!!
/ CJ
onsdag 30 september 2009
YES !!!
Onsdag 30/9
Sedan förra måndagen då jag fick ont i knät under löparrundan, så tog jag det lugnt under veckan. I helgen åkte var vi hos barnens mormor & morfar lördag-söndag, och alldeles i närheten av dom finns det ett löparspår på 2,5 km i skogen. Förr när vi var och hälsade på så sprang jag ofta där, och jag var riktigt sugen på att testa det nu igen eftersom det var längesedan sist. Så jag hade löparkläder med mig och tog en vända på lördag kväll.
Var lite orolig för hur knät skulle reagera. Skulle värken komma tillbaka, eller skulle det klara sig efter vilan?
Jag tror att rubriken avslöjar svaret.. Det gick kanonbra ! Det var så skönt att få komma ut och ta en runda i skogen igen och känna att jag kunde springa utan att få ont. Så det känns just nu väldigt positivt.
Är också på jakt efter ett par nya löparskor. De jag har nu har pronationsstöd, men då jag har ganska kraftig överpronation så behöver jag ha ett par som är ännu bättre uppbyggda. Detta är ju också något som kan vara anledningen till knäproblemen.
Just nu sitter jag och skriver, samtidigt så visas uppdrag granskning på SVT1. Programmet idag handlar om Whiplashskadade som åker utomlands till t.ex Tyskland och Spanien för att steloperera sig. De visar också exempel på personer där det inte gått så bra. Där t.ex de inopererade skruvarna spruckit, och jag tänker inte ta ställning varken för eller emot denna sortens ingrepp utomlands då jag är alldeles för dåligt insatt i hur det fungerar. Utan jag tycker att det är upp till var och en att bedöma det, tar man chansen så är man också troligtvis ganska påläst om det, och vet vad man gör. Jag förstår att man gör det för att bli av med smärtan och värken. Jag vet ju hur dåligt jag själv kan må av skadan, och jag vet att många många fler har mycket större problem än mig, där de inte överhuvudtaget är i närheten av ett normalt liv. Att gripa detta sista halmstrået då, det har jag full förståelse för även om jag själv skulle vara lite avvaktande till detta ingrepp. Men man vet ju också hur utländsk läkarvård kan ge behandling som i Sverige är totalt obefintlig, t.ex mot Borrelia.
HÄR kan du läsa en artikel om reportaget, för den som är intresserad, finns det en länk här till reportaget på SVT Play .
Tills nästa gång vi hörs:
Ha det bra !!
/ CJ
Sedan förra måndagen då jag fick ont i knät under löparrundan, så tog jag det lugnt under veckan. I helgen åkte var vi hos barnens mormor & morfar lördag-söndag, och alldeles i närheten av dom finns det ett löparspår på 2,5 km i skogen. Förr när vi var och hälsade på så sprang jag ofta där, och jag var riktigt sugen på att testa det nu igen eftersom det var längesedan sist. Så jag hade löparkläder med mig och tog en vända på lördag kväll.
Var lite orolig för hur knät skulle reagera. Skulle värken komma tillbaka, eller skulle det klara sig efter vilan?
Jag tror att rubriken avslöjar svaret.. Det gick kanonbra ! Det var så skönt att få komma ut och ta en runda i skogen igen och känna att jag kunde springa utan att få ont. Så det känns just nu väldigt positivt.
Är också på jakt efter ett par nya löparskor. De jag har nu har pronationsstöd, men då jag har ganska kraftig överpronation så behöver jag ha ett par som är ännu bättre uppbyggda. Detta är ju också något som kan vara anledningen till knäproblemen.
Just nu sitter jag och skriver, samtidigt så visas uppdrag granskning på SVT1. Programmet idag handlar om Whiplashskadade som åker utomlands till t.ex Tyskland och Spanien för att steloperera sig. De visar också exempel på personer där det inte gått så bra. Där t.ex de inopererade skruvarna spruckit, och jag tänker inte ta ställning varken för eller emot denna sortens ingrepp utomlands då jag är alldeles för dåligt insatt i hur det fungerar. Utan jag tycker att det är upp till var och en att bedöma det, tar man chansen så är man också troligtvis ganska påläst om det, och vet vad man gör. Jag förstår att man gör det för att bli av med smärtan och värken. Jag vet ju hur dåligt jag själv kan må av skadan, och jag vet att många många fler har mycket större problem än mig, där de inte överhuvudtaget är i närheten av ett normalt liv. Att gripa detta sista halmstrået då, det har jag full förståelse för även om jag själv skulle vara lite avvaktande till detta ingrepp. Men man vet ju också hur utländsk läkarvård kan ge behandling som i Sverige är totalt obefintlig, t.ex mot Borrelia.
HÄR kan du läsa en artikel om reportaget, för den som är intresserad, finns det en länk här till reportaget på SVT Play .
Tills nästa gång vi hörs:
Ha det bra !!
/ CJ
onsdag 23 september 2009
Hundisjakt !
Hej !
I måndags var jag hemma med vår dotter som hade haft feber sedan lördagskvällen. MEN vi hade ett problem.. Två hundisar var bortsprungna !!
Det handlar alltså om ett gosedjur ca 15 cm och ett litet plastdjur ca 3cm, båda i form av hundisar, alltså hundar.
Dessa måste ju genast letas upp.
Så vi letar och letar , men hitta inga hundisar. Så vi vilar och sedan letar vi igen, men inga hundisar som svarar när vi ropar på dom ( Tror att dom behöver en lydnadskurs :)
Vid tredje försöket tar vi till supervapnet nummer ett: Ficklampan!!! Och vips så hittar vi den första hundisen (den lilla) under en bok i dockvagnen.
Strax efteråt så hittar vi också den andra som har gömt sig inrullad i ett sängöverkast.
SUCCÉ !!
Jag och lillskruttan är världsmästare i hundisjakt !!
Så kan man tillbringa delar av en VAB dag hemma med en fyraåring :)
Vad gäller träningsstatus, så är det för tillfället inte så positivt. Trots styrka, stretch och stabilitetsövningar sedan i somras, så åkte jag på ett troligt löparknä i måndags kväll när jag var ute och sprang. Det var på utsidan av vänster knä som det högg till mit i rundan. Så det vara bara att gå de sista 2 km hem. Gå gick bra, men när jag testade att jogga så funkade det i ca 30-40 m innan det högg till igen och jag blev tvungen att gå.
Så nu är det kyla, vila, stretcha och avvakta så får vi väl se hur det urartar sig :(
Jag har hela tiden vetat att risken funnits, men trodde inte att det skulle hända nu när jag ändå dragit ner träningsdosen jämfört med i somras.
Första reaktionen var att jag blev riktigt förbannad och besviken, helst då jag under första halvan av löprundan känt mig pigg och hållt ett bra tempo.
Men som sagt, det är bara att avvakta lite och se, I´ll be back !!
Nu är det snart dags för serien Livvakterna på TV. Har fastnat för denna danska serie, denna typen av kriminalserier är Danskarna helt suveräna på..
Ha det bra tills nästa gång
/ CJ
I måndags var jag hemma med vår dotter som hade haft feber sedan lördagskvällen. MEN vi hade ett problem.. Två hundisar var bortsprungna !!
Det handlar alltså om ett gosedjur ca 15 cm och ett litet plastdjur ca 3cm, båda i form av hundisar, alltså hundar.
Dessa måste ju genast letas upp.
Så vi letar och letar , men hitta inga hundisar. Så vi vilar och sedan letar vi igen, men inga hundisar som svarar när vi ropar på dom ( Tror att dom behöver en lydnadskurs :)
Vid tredje försöket tar vi till supervapnet nummer ett: Ficklampan!!! Och vips så hittar vi den första hundisen (den lilla) under en bok i dockvagnen.
Strax efteråt så hittar vi också den andra som har gömt sig inrullad i ett sängöverkast.
SUCCÉ !!
Jag och lillskruttan är världsmästare i hundisjakt !!
Så kan man tillbringa delar av en VAB dag hemma med en fyraåring :)
Vad gäller träningsstatus, så är det för tillfället inte så positivt. Trots styrka, stretch och stabilitetsövningar sedan i somras, så åkte jag på ett troligt löparknä i måndags kväll när jag var ute och sprang. Det var på utsidan av vänster knä som det högg till mit i rundan. Så det vara bara att gå de sista 2 km hem. Gå gick bra, men när jag testade att jogga så funkade det i ca 30-40 m innan det högg till igen och jag blev tvungen att gå.
Så nu är det kyla, vila, stretcha och avvakta så får vi väl se hur det urartar sig :(
Jag har hela tiden vetat att risken funnits, men trodde inte att det skulle hända nu när jag ändå dragit ner träningsdosen jämfört med i somras.
Första reaktionen var att jag blev riktigt förbannad och besviken, helst då jag under första halvan av löprundan känt mig pigg och hållt ett bra tempo.
Men som sagt, det är bara att avvakta lite och se, I´ll be back !!
Nu är det snart dags för serien Livvakterna på TV. Har fastnat för denna danska serie, denna typen av kriminalserier är Danskarna helt suveräna på..
Ha det bra tills nästa gång
/ CJ
lördag 19 september 2009
Patrick Swayze 1952-2009
Lördag 19/9
En av mina allra första TV idoler, Patrick Swayze, avled i måndags den 14/9-2009, 57 år gammal.
Det är mitten av 80-talet, jag och min kompis var 8-10 år gamla och hade börjat se annat på TV än bara barnprogram.
Nord och Syd, Där man följde Orry Main ( Swayze) och hans vän George Hazard som hamnade på varsin sida när Amerikanska inbördeskriget bröt ut. Och en av lekarna man lekte var då Nord och Syd, man sprang runt och låtsas krigade mot varandra samtidigt som man var kompisar, precis som i serien. Och båda ville vara Orry Main, men en fick alltid ge sig och vara Hazard :-)
Det är ett av mina första TV-minnen, tillsammans med Miami Vice, Sonny Crockett och Rico Tubbs.. Samma där, när vi lekte serien hemmavid så ville alltid båda vara Don Johnsons karaktär, Crockett :-) och vi sprang runt och fångade tjuvar & andra elakingar.
Patrick Swayze och Don Johnson är de två skådespelare som var mina två första TV-idoler.
Senare har Swayze hängt med genom uppväxten med klassiska filmer som Dirty dancing, Road house, Ghost och Youngblood.
Dirty dancing, det är ju inte mycket att säga om den som de flesta inte vet. Har precis som så många andra sett den ett antal gånger, och jag gillar den fortfarande. Innehåller ett av filmhistoriens mest klassiska filmcitat " Nobody puts Baby in a corner" :-)
Och filmens avslutning är helt underbar.
Satt igårkväll och tittade på just Dirty Dancing då SVT satt in den i tablån just med anledning av Swayzes död.
Road house, Han spelar James Dalton, en riktigt "Tuffing" som blir dörrvakt på baren " Double Deuce" där kvällarna tenderar att bli något stökiga. En go actionfilm..
Ghost, Swayze & Demi Moore är ett par som blir rånade en kväll på stan. Swayze blir dödad under överfallet, men som "spöke" måste han se till så att mördaren inte också får tag på Moores karaktär som överlever rånet, och skulle kunna identifiera honom.
Även denna film har en klassisk scen där Moore & Swayze sitter och drejar med lera. Soundtracket innehåller också en av mina absoluta favoritlåtar alla kategorier..
"Unchained melody" - Righteous Brothers.
Yongblood är en hockeyfilm med bl.a Patrick Swayze & Rob Lowe. Han spelar Derek Sutton, en tuffing ( ovanlig roll för honom :-) som skall spela tillsammans med Lowes karaktär Dean Youngblood, en ny, ung och lovande spelare i denna tuffa farmarliga.
Från början så var Patrick Swayze dansare, och var bl.a med i en Broadway uppsättning av Grease. Och förutom Skådespelare i Dirty Dancing, så sjöng han även en av låtarna i filmen.
" She´s like the wind " tillsammans med Wendy Fraser. Råder säkert delade meningar om både låten och framförande, men jag tycker att den är bra.
Vill bara avsluta detta inlägg med att säga tack Patrick Swayze. Du har via TV och bio varit en del av min uppväxt från liten kille ända fram till idag. Du må vara borta rent fysiskt, men flera av dina filmer är odödliga och där kommer minnet av dig att leva kvar länge.
R.I.P
/ CJ
En av mina allra första TV idoler, Patrick Swayze, avled i måndags den 14/9-2009, 57 år gammal.
Det är mitten av 80-talet, jag och min kompis var 8-10 år gamla och hade börjat se annat på TV än bara barnprogram.
Nord och Syd, Där man följde Orry Main ( Swayze) och hans vän George Hazard som hamnade på varsin sida när Amerikanska inbördeskriget bröt ut. Och en av lekarna man lekte var då Nord och Syd, man sprang runt och låtsas krigade mot varandra samtidigt som man var kompisar, precis som i serien. Och båda ville vara Orry Main, men en fick alltid ge sig och vara Hazard :-)
Det är ett av mina första TV-minnen, tillsammans med Miami Vice, Sonny Crockett och Rico Tubbs.. Samma där, när vi lekte serien hemmavid så ville alltid båda vara Don Johnsons karaktär, Crockett :-) och vi sprang runt och fångade tjuvar & andra elakingar.
Patrick Swayze och Don Johnson är de två skådespelare som var mina två första TV-idoler.
Senare har Swayze hängt med genom uppväxten med klassiska filmer som Dirty dancing, Road house, Ghost och Youngblood.
Dirty dancing, det är ju inte mycket att säga om den som de flesta inte vet. Har precis som så många andra sett den ett antal gånger, och jag gillar den fortfarande. Innehåller ett av filmhistoriens mest klassiska filmcitat " Nobody puts Baby in a corner" :-)
Och filmens avslutning är helt underbar.
Satt igårkväll och tittade på just Dirty Dancing då SVT satt in den i tablån just med anledning av Swayzes död.
Road house, Han spelar James Dalton, en riktigt "Tuffing" som blir dörrvakt på baren " Double Deuce" där kvällarna tenderar att bli något stökiga. En go actionfilm..
Ghost, Swayze & Demi Moore är ett par som blir rånade en kväll på stan. Swayze blir dödad under överfallet, men som "spöke" måste han se till så att mördaren inte också får tag på Moores karaktär som överlever rånet, och skulle kunna identifiera honom.
Även denna film har en klassisk scen där Moore & Swayze sitter och drejar med lera. Soundtracket innehåller också en av mina absoluta favoritlåtar alla kategorier..
"Unchained melody" - Righteous Brothers.
Yongblood är en hockeyfilm med bl.a Patrick Swayze & Rob Lowe. Han spelar Derek Sutton, en tuffing ( ovanlig roll för honom :-) som skall spela tillsammans med Lowes karaktär Dean Youngblood, en ny, ung och lovande spelare i denna tuffa farmarliga.
Från början så var Patrick Swayze dansare, och var bl.a med i en Broadway uppsättning av Grease. Och förutom Skådespelare i Dirty Dancing, så sjöng han även en av låtarna i filmen.
" She´s like the wind " tillsammans med Wendy Fraser. Råder säkert delade meningar om både låten och framförande, men jag tycker att den är bra.
Vill bara avsluta detta inlägg med att säga tack Patrick Swayze. Du har via TV och bio varit en del av min uppväxt från liten kille ända fram till idag. Du må vara borta rent fysiskt, men flera av dina filmer är odödliga och där kommer minnet av dig att leva kvar länge.
R.I.P
/ CJ
måndag 14 september 2009
Vadå planering ?
Måndag 14/9
Hej igen.. Nästan en vecka sedan senast.
Tänkte berätta lite om denna veckan, och rubriken återkommer vi till längre fram.
Onsdagskvällen gick till möte/utbildning i Göteborg och var inte hemma förrän närmare 23.30, men på torsdagen blev det en cykelrunda igen. Den vanliga 19 km rundan, och tiden var riktigt bra, strax över personbästa. Men attans vad det mörknar och blir kallt snabbt nu. Kom visserligen ut något senare än vad jag tänkt, men det var inte jättesent. Ändå var det mörkt när jag hade knappt en mil kvar, och inget ljus på cykeln.. Och med mörkret kom kylan, det var inte alls vad jag var förberedd på, men det gick till slut riktigt bra ändå.
På fredagskvällen var jag och sonen på Ullevi i Göteborg och tittade på Supercross + FMX. Hur det såg ut kan ni se Här ( Supercross) och Här ( Freestyle FMX). Det var riktigt kul att se på riktigt..
På lördagen fick jag sova ut ordentligt, vaknade vid halv tio på förmiddagen, det var riktigt skönt. Sedan på dagen körde vi bort barnen till min syster så att de fick leka med sina kusiner ett tag.
Då ungefär föddes tanken. Vädret var bra, och jag kände mig pigg, så jag bestämde mig.
När vi hämta barnen startar jag tidigare och springer dit, så kan jag åka med fru och barn hem i bilen.
Sagt och gjort, jag tog en joggingtur dit på eftermiddagen, vilket betyder att jag joggade en sträcka på 1 mil ganska exakt.
Det var väldigt roligt att känna att jag klarade det, för jag joggade hela vägen, inget gående eller stopp. Trodde inte att jag var tillräckligt tränad för att klara 1 mil, men samtidigt gjorde viljan att inte ge upp sitt till också, men jag klarade det :-)
Dessutom på en tid som var helt okej för att vara första gången på den distansen.
Det var minst 11 år sedan jag senast sprang 1 mil.
Ytterligare ett delmål att bocka av.
Det var denna löpning jag syftade på i rubriken.
För en vecka sedan skrev jag såhär : "Planerar att börja lite lätt med den vanliga 4,5 km sträckan, och sedan öka på den några km till och om inte alltför lång tid så smått börja närma mig milen."
Den planeringen var kortsiktigare än vad jag själv trodde :)
Men ännu är jag inte där att det blir milen varje gång, men jag vet att jag klarar den. Och jag tänker försöka köra den med jämna mellanrum för att få in distansen i kroppen. Därifrån kan man ju förhoppningsvis sedan bara öka i distans.. Göteborgsvarvet i maj är ju 2,1 mil ;-)
Skall inte lova att jag skall springa det till våren, men jag har alltid velat prova på att köra just Göteborgsvarvet. Vi får se, jag skall inte gå så fort fram att kroppen inte klarar av det. Men inom en inte alltför avlägsen framtid så kanske man kan få bockat av Göteborgsvarvet också.
Om jag de sista veckorna innan Triathlonet började känna mig sliten och trött i kroppen, så är det ändrat nu.
Jag kan känna som jag gjorde några veckor in i min träning i somras: " Jag känner mig riktigt stark just nu", det kan vara lite farligt och ge en övertro på min fysiska förmåga. Men det får man ha i bakhuvudet och för övrigt köra på med träningen i en lagom takt. Det finns ingen anledning att forcera fram någonting just nu.
Så även om jag igår och idag haft rätt mycket problem med nacken ( det berodde inte på lördagens löpning ) så känner jag mig ändå ganska stark i kroppen, och jag hoppas på att gå ut och köra ett pass imorgon igen.
Jag återkommer och håller er uppdaterade.
Tills nästa gång:
Må gott och ha det så bra !!!
/ CJ
Hej igen.. Nästan en vecka sedan senast.
Tänkte berätta lite om denna veckan, och rubriken återkommer vi till längre fram.
Onsdagskvällen gick till möte/utbildning i Göteborg och var inte hemma förrän närmare 23.30, men på torsdagen blev det en cykelrunda igen. Den vanliga 19 km rundan, och tiden var riktigt bra, strax över personbästa. Men attans vad det mörknar och blir kallt snabbt nu. Kom visserligen ut något senare än vad jag tänkt, men det var inte jättesent. Ändå var det mörkt när jag hade knappt en mil kvar, och inget ljus på cykeln.. Och med mörkret kom kylan, det var inte alls vad jag var förberedd på, men det gick till slut riktigt bra ändå.
På fredagskvällen var jag och sonen på Ullevi i Göteborg och tittade på Supercross + FMX. Hur det såg ut kan ni se Här ( Supercross) och Här ( Freestyle FMX). Det var riktigt kul att se på riktigt..
På lördagen fick jag sova ut ordentligt, vaknade vid halv tio på förmiddagen, det var riktigt skönt. Sedan på dagen körde vi bort barnen till min syster så att de fick leka med sina kusiner ett tag.
Då ungefär föddes tanken. Vädret var bra, och jag kände mig pigg, så jag bestämde mig.
När vi hämta barnen startar jag tidigare och springer dit, så kan jag åka med fru och barn hem i bilen.
Sagt och gjort, jag tog en joggingtur dit på eftermiddagen, vilket betyder att jag joggade en sträcka på 1 mil ganska exakt.
Det var väldigt roligt att känna att jag klarade det, för jag joggade hela vägen, inget gående eller stopp. Trodde inte att jag var tillräckligt tränad för att klara 1 mil, men samtidigt gjorde viljan att inte ge upp sitt till också, men jag klarade det :-)
Dessutom på en tid som var helt okej för att vara första gången på den distansen.
Det var minst 11 år sedan jag senast sprang 1 mil.
Ytterligare ett delmål att bocka av.
Det var denna löpning jag syftade på i rubriken.
För en vecka sedan skrev jag såhär : "Planerar att börja lite lätt med den vanliga 4,5 km sträckan, och sedan öka på den några km till och om inte alltför lång tid så smått börja närma mig milen."
Den planeringen var kortsiktigare än vad jag själv trodde :)
Men ännu är jag inte där att det blir milen varje gång, men jag vet att jag klarar den. Och jag tänker försöka köra den med jämna mellanrum för att få in distansen i kroppen. Därifrån kan man ju förhoppningsvis sedan bara öka i distans.. Göteborgsvarvet i maj är ju 2,1 mil ;-)
Skall inte lova att jag skall springa det till våren, men jag har alltid velat prova på att köra just Göteborgsvarvet. Vi får se, jag skall inte gå så fort fram att kroppen inte klarar av det. Men inom en inte alltför avlägsen framtid så kanske man kan få bockat av Göteborgsvarvet också.
Om jag de sista veckorna innan Triathlonet började känna mig sliten och trött i kroppen, så är det ändrat nu.
Jag kan känna som jag gjorde några veckor in i min träning i somras: " Jag känner mig riktigt stark just nu", det kan vara lite farligt och ge en övertro på min fysiska förmåga. Men det får man ha i bakhuvudet och för övrigt köra på med träningen i en lagom takt. Det finns ingen anledning att forcera fram någonting just nu.
Så även om jag igår och idag haft rätt mycket problem med nacken ( det berodde inte på lördagens löpning ) så känner jag mig ändå ganska stark i kroppen, och jag hoppas på att gå ut och köra ett pass imorgon igen.
Jag återkommer och håller er uppdaterade.
Tills nästa gång:
Må gott och ha det så bra !!!
/ CJ
tisdag 8 september 2009
Back on track
Såja..
Då var man igång med träningen igen. Började lugnt idag med en 3 km runda, men å andra sidan höll jag medvetet ett högre tempo också.
Och det kändes skitbra!! Det var riktigt skönt att komma ut och köra igen. Förutom racet så var det nästan 2 veckor sedan jag tränade senast, dessutom har jag varit sjuk däremellan också. Men det kändes nästan inte, jag tyckte att det gick så bra som jag förväntat mig om inte bättre eftersom jag inte alls kände mig iform för att träna innan. Var trött i huvudet efter jobbet, trött i benen och fötterna. Men min fru nästan slängde ut mig och hotade med indragen middag om jag inte tog en runda, så vad gör man? Jo, springer såklart :-)
Nä, jag bestämde mig väl själv också för att jag inte skulle falla in i fällan med att " Jag orkar inte riktigt idag, jag tar det imorgon istället". Inte nu när jag har börjat komma igång såpass bra som jag gjort sedan i somras.
Så först fick jag leka lite med datorn och fixa så att sonen, som i helgen fick upp vår stationära dator på sitt rum, fick kopplat in den på det trådlösa nätverket här hemma. Gjorde en liten miss i början och kunde inte fatta varför det inte funkade, men när man fick använt de små grå litegrann så kom jag ju på vad som var fel. Så nu sitter jag nere i soffan med den bärbara datorn och chattar på MSN med sonen som sitter uppe på sitt rum. Man kan säga att vi helt plötsligt fick en " Förälder - Tonåring " relation :-)
Så först leka, sedan träna.. Vilken tisdag det blev :-)
Men nu börjar det närma sig vilodags.. Imorgon är det först jobb, sedan möte/utbildning på huvudkontoret i Göteborg fram till kl nio-tio på kvällen, så det blir en lång dag.
Nu önskar jag er en god kväll och en god natts sömn!!
Ha dé
/ CJ
Då var man igång med träningen igen. Började lugnt idag med en 3 km runda, men å andra sidan höll jag medvetet ett högre tempo också.
Och det kändes skitbra!! Det var riktigt skönt att komma ut och köra igen. Förutom racet så var det nästan 2 veckor sedan jag tränade senast, dessutom har jag varit sjuk däremellan också. Men det kändes nästan inte, jag tyckte att det gick så bra som jag förväntat mig om inte bättre eftersom jag inte alls kände mig iform för att träna innan. Var trött i huvudet efter jobbet, trött i benen och fötterna. Men min fru nästan slängde ut mig och hotade med indragen middag om jag inte tog en runda, så vad gör man? Jo, springer såklart :-)
Nä, jag bestämde mig väl själv också för att jag inte skulle falla in i fällan med att " Jag orkar inte riktigt idag, jag tar det imorgon istället". Inte nu när jag har börjat komma igång såpass bra som jag gjort sedan i somras.
Så först fick jag leka lite med datorn och fixa så att sonen, som i helgen fick upp vår stationära dator på sitt rum, fick kopplat in den på det trådlösa nätverket här hemma. Gjorde en liten miss i början och kunde inte fatta varför det inte funkade, men när man fick använt de små grå litegrann så kom jag ju på vad som var fel. Så nu sitter jag nere i soffan med den bärbara datorn och chattar på MSN med sonen som sitter uppe på sitt rum. Man kan säga att vi helt plötsligt fick en " Förälder - Tonåring " relation :-)
Så först leka, sedan träna.. Vilken tisdag det blev :-)
Men nu börjar det närma sig vilodags.. Imorgon är det först jobb, sedan möte/utbildning på huvudkontoret i Göteborg fram till kl nio-tio på kvällen, så det blir en lång dag.
Nu önskar jag er en god kväll och en god natts sömn!!
Ha dé
/ CJ
måndag 7 september 2009
Hej Igen !!
Nu är jag här igen..
Har varit sjuk den senaste veckan som jag skrev i förra inlägget.
Huvudvärk, febervärk i kroppen, halsont, väldigt illamående m.m.
Men det har gett med sig nu, så nu ser jag fram emot morgondagen och att få kommut och träna igen. Har faktiskt haft lite "abstinens" efter att få träna igen nu när jag varit sjuk. Skall bli intressant att se vad jag tappat på 1 vecka, sannolikt litegrann men jag tror inte det skall vara så farligt.
Hur känns det då såhär en dryg vecka efter loppet?
Jotack, bara bra :-)
Jag är ganska nöjd med min insats, men jag tänker inte så mycket på det. Ser mera framåt, och vad jag skall gör härnäst..
Känner också att det latinska ordspråket till höger verkligen stämmer.
" Amat Victoria Curam" Victory favors those who take pains.
Eller på svenska ungefär: Segern kommer för den som härdar ut med smärtan.
Förra helgen känns som min seger mot just smärtan !! :-)
Men nu är det som sagt dags att komma igång med träningen igen, och jag längtar..
Tänkte försöka köra 2-3 pass i veckan till att börja med, 1 pass cykel & 2 pass löpning, så får vi se vad som händer.
Planerar att börja lite lätt med den vanliga 4,5 km sträckan, och sedan öka på den några km till och om inte alltför lång tid så smått börja närma mig milen.
Vi får väl se hur det går med alla förkylningar och grisinfluensor som kommer att cirkulera under hösten, men sådan är planeringen inne i min skalle just nu..
Nu skall jag gå och kolla Morberg i " Vad blir det för mat"
Helt klart ett favoritprogram..
Återkommer imorgonkväll och berättar hur träningen gick..
Godnatt !
/ CJ
Har varit sjuk den senaste veckan som jag skrev i förra inlägget.
Huvudvärk, febervärk i kroppen, halsont, väldigt illamående m.m.
Men det har gett med sig nu, så nu ser jag fram emot morgondagen och att få kommut och träna igen. Har faktiskt haft lite "abstinens" efter att få träna igen nu när jag varit sjuk. Skall bli intressant att se vad jag tappat på 1 vecka, sannolikt litegrann men jag tror inte det skall vara så farligt.
Hur känns det då såhär en dryg vecka efter loppet?
Jotack, bara bra :-)
Jag är ganska nöjd med min insats, men jag tänker inte så mycket på det. Ser mera framåt, och vad jag skall gör härnäst..
Känner också att det latinska ordspråket till höger verkligen stämmer.
" Amat Victoria Curam" Victory favors those who take pains.
Eller på svenska ungefär: Segern kommer för den som härdar ut med smärtan.
Förra helgen känns som min seger mot just smärtan !! :-)
Men nu är det som sagt dags att komma igång med träningen igen, och jag längtar..
Tänkte försöka köra 2-3 pass i veckan till att börja med, 1 pass cykel & 2 pass löpning, så får vi se vad som händer.
Planerar att börja lite lätt med den vanliga 4,5 km sträckan, och sedan öka på den några km till och om inte alltför lång tid så smått börja närma mig milen.
Vi får väl se hur det går med alla förkylningar och grisinfluensor som kommer att cirkulera under hösten, men sådan är planeringen inne i min skalle just nu..
Nu skall jag gå och kolla Morberg i " Vad blir det för mat"
Helt klart ett favoritprogram..
Återkommer imorgonkväll och berättar hur träningen gick..
Godnatt !
/ CJ
tisdag 1 september 2009
1/9-09 2 dagar senare..
Tisdag 1/9
Sjuk idag. :-(
Redan igår började jag känna mig väldigt illamående, huvudvärk, yr, febrig i kroppen. Och inatt hade det blivit sämre, så idag har jag varit hemma från jobbet, och kommer att vara det imorgon också eftersom jag fortfarande inte mår bra.
Frågan är om det är förkylning, fetrsom barnen haft lite lätt förkylning det senaste ( som 80 % andra barn i slutet augusti början september varje år), eller om det är någon form av reaktion efter helgens race. Har läst någonstans att man får sämre immunförsvar just när man börjar träna "hårt", isåfall har väl helgen ( och de senaste 6 veckorna) varit rena massakern på mitt immunförsvar :-)
Oavsett vilkett så är det som det är, och jag hoppas och tror att det snart går över.
Tillbaka till helgen litegrann då..
Jag skrev ju innan att jag hade en egen målsättning om hur många jag vill ha efter mig i resultatslistan.
Mitt mål var att åtminstone ha mellan 15-20 personer efter mig ( både herr & damklass medräknat )
Resultatet blev att jag hade 6 st bakom mig i mål.
Men jag måste nog i efterhand erkänna att målsättningen kanske var något för högt satt, och på sätt och vis är jag lite lite besviken eftersom det ändå var den målsättningen jag hade.
Men samtidigt vet jag att jag gjorde mitt allra bästa och att jag bara var bättre än dessa 6 i mål. Det är jag ändå väldigt nöjd med, och jag är så nöjd med att ha genomfört alltihop, jag förstår nog inte riktigt själv än vilken prestation jag egentligen gjorde.
Men roligt var det, och mersmak fick jag. Kommer alldeles säkert att genomföra fler lopp. Vilka distanser får vi se, men jag kommer iallafall att göra fler sprintlopp som detta.
Jag vill också tacka för de uppmuntrande kommentarer jag fått före och efter tävlingen, det var jätteroligt att läsa det.
Nu har jag målet att köra under hösten och kombinera cykel med löpning, och komplettera med simning i badhuset. Kommer att vila nu denna veckan ( framförallt nu när jag inte mår bra), och sedan komma igång med träningen igen för att kunna träna regelbundet varje vecka.
Skall snart försöka hitta ett nytt mål att sätta för att kunna rikta in mig på i träningen. Det kan vara bra att ha ett mål att sikta mot med träningen nu när kvällarna börjar bli kallare coh mörkare igen. Men jag återkommer med vad nästa mål blir när jag bestämt mig.
Jag hoppas att ni kommer att fortsätta följa min blogg, även om jag inte kommer att skriva varje dag i fortsättningen. Tänker iallafall försöka skriva en eller ett par gånger/ vecka eftersom jag tycker att det blivit väldigt roligt att skriva här.
Och det kommer säkert att handla en del om träning även i fortsättningen, men även om annat som händer här i livet.
Måste bara dela med mig av denna fantastiska reklam. Klicka här för att länkas till youtube, och lägg noga märke till killen i ljusblå skjorta och lockigt hår vid tiden 0:26.
Jag bara älskar denna reklamfilmen :-)
Men nu är det dags för mitt favoritprogram på tv: Dödlig fångst på Discovery, som handlar om Kungskrabbfiskare på Barents hav..
Hej sålänge och Godnatt!!
/ CJ
Sjuk idag. :-(
Redan igår började jag känna mig väldigt illamående, huvudvärk, yr, febrig i kroppen. Och inatt hade det blivit sämre, så idag har jag varit hemma från jobbet, och kommer att vara det imorgon också eftersom jag fortfarande inte mår bra.
Frågan är om det är förkylning, fetrsom barnen haft lite lätt förkylning det senaste ( som 80 % andra barn i slutet augusti början september varje år), eller om det är någon form av reaktion efter helgens race. Har läst någonstans att man får sämre immunförsvar just när man börjar träna "hårt", isåfall har väl helgen ( och de senaste 6 veckorna) varit rena massakern på mitt immunförsvar :-)
Oavsett vilkett så är det som det är, och jag hoppas och tror att det snart går över.
Tillbaka till helgen litegrann då..
Jag skrev ju innan att jag hade en egen målsättning om hur många jag vill ha efter mig i resultatslistan.
Mitt mål var att åtminstone ha mellan 15-20 personer efter mig ( både herr & damklass medräknat )
Resultatet blev att jag hade 6 st bakom mig i mål.
Men jag måste nog i efterhand erkänna att målsättningen kanske var något för högt satt, och på sätt och vis är jag lite lite besviken eftersom det ändå var den målsättningen jag hade.
Men samtidigt vet jag att jag gjorde mitt allra bästa och att jag bara var bättre än dessa 6 i mål. Det är jag ändå väldigt nöjd med, och jag är så nöjd med att ha genomfört alltihop, jag förstår nog inte riktigt själv än vilken prestation jag egentligen gjorde.
Men roligt var det, och mersmak fick jag. Kommer alldeles säkert att genomföra fler lopp. Vilka distanser får vi se, men jag kommer iallafall att göra fler sprintlopp som detta.
Jag vill också tacka för de uppmuntrande kommentarer jag fått före och efter tävlingen, det var jätteroligt att läsa det.
Nu har jag målet att köra under hösten och kombinera cykel med löpning, och komplettera med simning i badhuset. Kommer att vila nu denna veckan ( framförallt nu när jag inte mår bra), och sedan komma igång med träningen igen för att kunna träna regelbundet varje vecka.
Skall snart försöka hitta ett nytt mål att sätta för att kunna rikta in mig på i träningen. Det kan vara bra att ha ett mål att sikta mot med träningen nu när kvällarna börjar bli kallare coh mörkare igen. Men jag återkommer med vad nästa mål blir när jag bestämt mig.
Jag hoppas att ni kommer att fortsätta följa min blogg, även om jag inte kommer att skriva varje dag i fortsättningen. Tänker iallafall försöka skriva en eller ett par gånger/ vecka eftersom jag tycker att det blivit väldigt roligt att skriva här.
Och det kommer säkert att handla en del om träning även i fortsättningen, men även om annat som händer här i livet.
Måste bara dela med mig av denna fantastiska reklam. Klicka här för att länkas till youtube, och lägg noga märke till killen i ljusblå skjorta och lockigt hår vid tiden 0:26.
Jag bara älskar denna reklamfilmen :-)
Men nu är det dags för mitt favoritprogram på tv: Dödlig fångst på Discovery, som handlar om Kungskrabbfiskare på Barents hav..
Hej sålänge och Godnatt!!
/ CJ
söndag 30 augusti 2009
30/8-09 7 timmar 30 minuter sedan målgång
Lördag 30/8
JAG GJORDE DET !!
HAHA Jag är fan bäst !!! :-)
Nu har jag genomfört mitt första Triathlonlopp.
Vädret kunde väl varit lite bättre, det blåste 12-14 m/s och 20 minuter innan start började regnet ösa ner igen. Men lagom till cyklingen, så klarnade det och därefter höll det sig så t.o.m sol, men fortsatt blåst.
Hur var då loppet ?
Simningen tyckte jag var rent vidrig.. Hård vind skapar vågor, och dom är inte roliga att simma i. Många kallsupar blev det. Dessutom våtdräkten på som jag upplevde gjorde att jag inte kunde andas ordentligt när jag blev andfådd, det var nästan en nära döden känsla, och jag var efter halva sträckan tveksam till att jag skulle klara det. Men då var det dags för viljan att komma fram. Skulle jag bryta detta lopp som jag sett så fram emot och kämpat så för, efter bara 200 m simning? Aldrig.. Så de sista 200 metrarna så vacklade tankarna mellan att bryta - och att jag tänker inte ge mig, till slut vann viljan och envisheten över kroppens protester. Men när jag väl kom iland var jag riktigt ordentligt trött. Klarade inte ens att jogga de 100 m till växlingen, utan var tvungen att gå. Men där kände jag att nu kan det bara bli bättre..
Första växlingen gick ganska bra, även om jag tycker att den tog lite för lång tid. Men i blåsten och trött som jag var så blev det lite problematiskt att få på sig cykel/löpartightsen, och när jag väl skulle dra upp dom, så upptäckte jag att jag fått på mig dom bak å fram :-(
Så det var bara att dra av och börja om..
Väl ute på cyklingen så kände jag väldigt mycket av tröttheten de första 3 kilometrarna, men sedan släppte den, ca 10 km in i loppet, så kom man ut på en sträcka på ca 5 km med svagt uppförslut, och en ordentlig backe. Hela den sträckan är ganska öppen, och på hela sträckan hade man all vind emot sig. Den var seg. Men sedan hade man en sträcka in mot växling, med iallafall delvis sidvind/delvis snett bakifrån.
Växlingen gick bra, bara skobyte och lite sportdryck och banan innan det var dags att sticka ut på löpningen som inleddes med en lång seg backe, efter det var det nerför, uppför och nerför igen, innan det planade ut. Efter sista nerför kände jag att det lossnade i löpningen, och resten av löpsträckan flöt på i helt ok tempo, och utan några somhelst problem.
Sista km var det i stort sett publik hela vägen utefter banan som hejade och pushade, in på de sista 200 m där de flesta i publiken stod bl.a familjen, mor & far, Svärmor & svärfar, och andra bekanta, denna sträckan är utan tvekan den roligaste på hela tävlingen. sista 50 m, upploppet rakt mot mål, ovan nämnda "fanclub" utefter staketet, high-five med sonen i farten och sedan den underbara känslan att få ta de sista stegen in över mållinjen.
Stötta sig mot knäna, vila, medalj runt halsen, och dricka i näven.
Frun kom och videofilmade mig bara några sekunder efter målgång och frågade hur det kändes..
Och svaret rakt in i videokameran..
Det känns skitbra!!
Jag är fan bäst !!!!
Det var helt underbart, och det är så otroligt skönt nu efteråt. Det känns så jäkla roligt att kunna säga att: Jag har genomfört en Triathlon.
Nu på eftermiddagen / kvällen har jag känt mig lite stel i kroppen, haft ont i nacken, och varit trött. Men det var värt alltihop för att ha klarat loppet.
Just idag var jag stark,
Just idag var jag bra.
DET BLEV EN BRA DAG IDAG!!!
Dessa två låtar följde mig i huvudet genom hela tävlingen, och gav mig extra kraft att köra på.
Jag kommer att skriva mer imorgon om denna dagen, men just nu skall jag se färdigt på matchen mellan Blåvitt - Elfsborg där våra älskade Änglar just nu leder med 3-0 :-)
Vi hörs mer imorgon !!!!
Många glada och väldigt nöjda godnatt hälsningar till er alla !!!
/ CJ (motionstriathlet) :-)
JAG GJORDE DET !!
HAHA Jag är fan bäst !!! :-)
Nu har jag genomfört mitt första Triathlonlopp.
Vädret kunde väl varit lite bättre, det blåste 12-14 m/s och 20 minuter innan start började regnet ösa ner igen. Men lagom till cyklingen, så klarnade det och därefter höll det sig så t.o.m sol, men fortsatt blåst.
Hur var då loppet ?
Simningen tyckte jag var rent vidrig.. Hård vind skapar vågor, och dom är inte roliga att simma i. Många kallsupar blev det. Dessutom våtdräkten på som jag upplevde gjorde att jag inte kunde andas ordentligt när jag blev andfådd, det var nästan en nära döden känsla, och jag var efter halva sträckan tveksam till att jag skulle klara det. Men då var det dags för viljan att komma fram. Skulle jag bryta detta lopp som jag sett så fram emot och kämpat så för, efter bara 200 m simning? Aldrig.. Så de sista 200 metrarna så vacklade tankarna mellan att bryta - och att jag tänker inte ge mig, till slut vann viljan och envisheten över kroppens protester. Men när jag väl kom iland var jag riktigt ordentligt trött. Klarade inte ens att jogga de 100 m till växlingen, utan var tvungen att gå. Men där kände jag att nu kan det bara bli bättre..
Första växlingen gick ganska bra, även om jag tycker att den tog lite för lång tid. Men i blåsten och trött som jag var så blev det lite problematiskt att få på sig cykel/löpartightsen, och när jag väl skulle dra upp dom, så upptäckte jag att jag fått på mig dom bak å fram :-(
Så det var bara att dra av och börja om..
Väl ute på cyklingen så kände jag väldigt mycket av tröttheten de första 3 kilometrarna, men sedan släppte den, ca 10 km in i loppet, så kom man ut på en sträcka på ca 5 km med svagt uppförslut, och en ordentlig backe. Hela den sträckan är ganska öppen, och på hela sträckan hade man all vind emot sig. Den var seg. Men sedan hade man en sträcka in mot växling, med iallafall delvis sidvind/delvis snett bakifrån.
Växlingen gick bra, bara skobyte och lite sportdryck och banan innan det var dags att sticka ut på löpningen som inleddes med en lång seg backe, efter det var det nerför, uppför och nerför igen, innan det planade ut. Efter sista nerför kände jag att det lossnade i löpningen, och resten av löpsträckan flöt på i helt ok tempo, och utan några somhelst problem.
Sista km var det i stort sett publik hela vägen utefter banan som hejade och pushade, in på de sista 200 m där de flesta i publiken stod bl.a familjen, mor & far, Svärmor & svärfar, och andra bekanta, denna sträckan är utan tvekan den roligaste på hela tävlingen. sista 50 m, upploppet rakt mot mål, ovan nämnda "fanclub" utefter staketet, high-five med sonen i farten och sedan den underbara känslan att få ta de sista stegen in över mållinjen.
Stötta sig mot knäna, vila, medalj runt halsen, och dricka i näven.
Frun kom och videofilmade mig bara några sekunder efter målgång och frågade hur det kändes..
Och svaret rakt in i videokameran..
Det känns skitbra!!
Jag är fan bäst !!!!
Det var helt underbart, och det är så otroligt skönt nu efteråt. Det känns så jäkla roligt att kunna säga att: Jag har genomfört en Triathlon.
Nu på eftermiddagen / kvällen har jag känt mig lite stel i kroppen, haft ont i nacken, och varit trött. Men det var värt alltihop för att ha klarat loppet.
Just idag var jag stark,
Just idag var jag bra.
DET BLEV EN BRA DAG IDAG!!!
Dessa två låtar följde mig i huvudet genom hela tävlingen, och gav mig extra kraft att köra på.
Jag kommer att skriva mer imorgon om denna dagen, men just nu skall jag se färdigt på matchen mellan Blåvitt - Elfsborg där våra älskade Änglar just nu leder med 3-0 :-)
Vi hörs mer imorgon !!!!
Många glada och väldigt nöjda godnatt hälsningar till er alla !!!
/ CJ (motionstriathlet) :-)
30/8-09 2 timmar 5 minuter kvar
Söndag 30/8
THE FINAL COUNTDOWN !!!
Solen stiger upp även idag,
just idag är jag stark
just idag mår jag bra,
jag har väntat sålänge,
på just den här dan.
DET BLIR EN BRA DAG IDAG !!
Nu skall jag ge mig av om 5 minuter,
Vädret är, blåsigt, regnigt, och 14 grader...
Men det klarnar upp lite utöver, så med lite tur slipper jag iallafall regnet..
Mina vänner !!
Jag är laddad til max
NU ÄR DET DAGS !!
NU KÖR VI!!
Håll tummarna för mig.
Återkommer i eftermiddag/ikväll
Ha en bra dag idag !! :-)
/ CJ
THE FINAL COUNTDOWN !!!
Solen stiger upp även idag,
just idag är jag stark
just idag mår jag bra,
jag har väntat sålänge,
på just den här dan.
DET BLIR EN BRA DAG IDAG !!
Nu skall jag ge mig av om 5 minuter,
Vädret är, blåsigt, regnigt, och 14 grader...
Men det klarnar upp lite utöver, så med lite tur slipper jag iallafall regnet..
Mina vänner !!
Jag är laddad til max
NU ÄR DET DAGS !!
NU KÖR VI!!
Håll tummarna för mig.
Återkommer i eftermiddag/ikväll
Ha en bra dag idag !! :-)
/ CJ
lördag 29 augusti 2009
29/8-09 13 timmar 42 minuter kvar
Lördag 29/8 del 3
Dagens sista inlägg..
Idag var vi och tittade på första dagens tävlingar, det var en halv Ironman som kördes, och sträckorna var lite längre än dom jag skall köra imorgon. 1,8 km simning, 90 km cykel 21 km löpning. Men visst hade det varit kul att ha gjort den.. :)
men men.. Allt har sin tid..
Försökte kolla på de tävlande och hur dom gjorde vid bl.a växlingarna för att veta lite inför morgondagen. Och det var riktigt bra kände att det föll lite mer på plats med detta..
Såg dessutom min Triathlonförebild på dagens tävling. Pasi Salonen. Tyvärr har han tydligen varit skadad nyss och kunde inte riktigt göra sig själv rättvisa idag. Han var bra med fram till växlingen cykel-löpning där han låg trea, men sedan såg det stelt ut på väg ut på löpningen, och där tappade han en del. Såg inte slutet, men kollade resultatlistan och såg att han bröt loppet under löpningen, men han kommer tillbaka..
Nu är det dags att gå och lägga sig, så att man (förhoppningsvis) får sovit ordentligt inatt.
Jag skall försöka skriva ett litet inlägg imorgon innan jag sticker iväg också.
Om inte, så håll tummarna för mig !!
Natti natti
/ CJ
Dagens sista inlägg..
Idag var vi och tittade på första dagens tävlingar, det var en halv Ironman som kördes, och sträckorna var lite längre än dom jag skall köra imorgon. 1,8 km simning, 90 km cykel 21 km löpning. Men visst hade det varit kul att ha gjort den.. :)
men men.. Allt har sin tid..
Försökte kolla på de tävlande och hur dom gjorde vid bl.a växlingarna för att veta lite inför morgondagen. Och det var riktigt bra kände att det föll lite mer på plats med detta..
Såg dessutom min Triathlonförebild på dagens tävling. Pasi Salonen. Tyvärr har han tydligen varit skadad nyss och kunde inte riktigt göra sig själv rättvisa idag. Han var bra med fram till växlingen cykel-löpning där han låg trea, men sedan såg det stelt ut på väg ut på löpningen, och där tappade han en del. Såg inte slutet, men kollade resultatlistan och såg att han bröt loppet under löpningen, men han kommer tillbaka..
Nu är det dags att gå och lägga sig, så att man (förhoppningsvis) får sovit ordentligt inatt.
Jag skall försöka skriva ett litet inlägg imorgon innan jag sticker iväg också.
Om inte, så håll tummarna för mig !!
Natti natti
/ CJ
29/8-09 16 timmar 43 minuter kvar
Lördag 29/8 del 2
Puh !!
Det närmar sig, och jag känner mig lite nervös nu.
Jag vet att det inte är någon Ironmantävling jag skall genomföra utan en motionstriathlon, men för mig är det ganska stort med tanke på min bakgrund, mina förutsättningar till att genomföra detta. Jag är nöjd med min träning inför det här, men jag har ju egentligen ingen aning om hur jag står mig mot de andra. Och som jag sagt tidigare, jag är inte med bara för att komma runt på vilken tid som helst. Utan jag har en målsättning med den här tävlingen. Självklart kommer jag att vara nöjd när/om jag genomfört den, men kommer jag sist, så kommer jag att vara ordentligt besviken. Så mycket av nervositeten kommer av den "press" som jag sätter på mig själv. Men samtidigt så trivs jag faktiskt lite med den pressen också :)
Så alla som läser här, nu är jag väldigt mottaglig för peppande kommentarer inför morgondagen. Varsågoda!! Kommentatorsfältet är fritt för er, det är bara att skriva. Skriv så tangentbordet glöder, i tanken kommer jag att ta med mig era kommentarer till startlinjen..
Vi hörs lite mer senare ikväll !!
/ CJ
Puh !!
Det närmar sig, och jag känner mig lite nervös nu.
Jag vet att det inte är någon Ironmantävling jag skall genomföra utan en motionstriathlon, men för mig är det ganska stort med tanke på min bakgrund, mina förutsättningar till att genomföra detta. Jag är nöjd med min träning inför det här, men jag har ju egentligen ingen aning om hur jag står mig mot de andra. Och som jag sagt tidigare, jag är inte med bara för att komma runt på vilken tid som helst. Utan jag har en målsättning med den här tävlingen. Självklart kommer jag att vara nöjd när/om jag genomfört den, men kommer jag sist, så kommer jag att vara ordentligt besviken. Så mycket av nervositeten kommer av den "press" som jag sätter på mig själv. Men samtidigt så trivs jag faktiskt lite med den pressen också :)
Så alla som läser här, nu är jag väldigt mottaglig för peppande kommentarer inför morgondagen. Varsågoda!! Kommentatorsfältet är fritt för er, det är bara att skriva. Skriv så tangentbordet glöder, i tanken kommer jag att ta med mig era kommentarer till startlinjen..
Vi hörs lite mer senare ikväll !!
/ CJ
29/8-09 20 timmar 25 minuter kvar
Lördag 29/8
Nu är det inte dagar kvar, nu handlar det om timmar.
Tänkte bara lägga in texter till 2 låtar som går om och om på min spellista " Inspiration".
Lyssnar man på texterna, så märker man att det finns en fantastisk inspirationskraft i dom. Iallafall för mig
----------------------------------------------
Nr 1 har jag skrivit om tidigare
" Jumper - Solen stiger upp även idag "
"Genom en hel natt av drömmar
har jag nu rest,
jag kommer aldrig glömma
vad jag fått se,
och solen där uppe och jag ligger kvar,
och allt jag tänker är att det blir en bra dag i dag...
För solen stiger upp även idag,
och flera tusen mil kan jag gå idag,
tänker på vad min far alltid sa,
- Det blir en bra dag idag... "
------------------------------------------------------
Nummer 2 är en liten joker kan man säga..
Men även här är texten väldigt talande och passande.
" Kenta Gustafsson - Just idag är jag stark "
" Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida
Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer... "
---------------------------------------------------
Lyssna på låtarna här om du vill ( Spotifylänk)
Här är vinsterna från gårdagen..
Jag återkommer med nytt/nya inlägg här på bloggen senare under dagen.
Men nu skall jag göra lite mat..
/ CJ
Nu är det inte dagar kvar, nu handlar det om timmar.
Tänkte bara lägga in texter till 2 låtar som går om och om på min spellista " Inspiration".
Lyssnar man på texterna, så märker man att det finns en fantastisk inspirationskraft i dom. Iallafall för mig
----------------------------------------------
Nr 1 har jag skrivit om tidigare
" Jumper - Solen stiger upp även idag "
"Genom en hel natt av drömmar
har jag nu rest,
jag kommer aldrig glömma
vad jag fått se,
och solen där uppe och jag ligger kvar,
och allt jag tänker är att det blir en bra dag i dag...
För solen stiger upp även idag,
och flera tusen mil kan jag gå idag,
tänker på vad min far alltid sa,
- Det blir en bra dag idag... "
------------------------------------------------------
Nummer 2 är en liten joker kan man säga..
Men även här är texten väldigt talande och passande.
" Kenta Gustafsson - Just idag är jag stark "
" Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida
Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer... "
---------------------------------------------------
Lyssna på låtarna här om du vill ( Spotifylänk)
Här är vinsterna från gårdagen..
Jag återkommer med nytt/nya inlägg här på bloggen senare under dagen.
Men nu skall jag göra lite mat..
/ CJ
fredag 28 augusti 2009
28/8-09 2 dagar kvar
God afton !!
Skriver ett litet inlägg såhär precis hemkommen från Liseberg, där vi tillbringat kvällen som jag skrev igår.
Det var helt fantastiskt kul.. Vi har åkt i attraktionerna, ätit gott, spelat på godishjul m.m. En stjärnvinst blev det, och sonen kom hem med 3 kg dajm, mums. Själv vann jag 2 påsar på chipshjulet, och en stor maskot på straffläggningstävling med fotboll. Vinst blev det om man prickade något av kryssen i målet, och det gjorde jag. Sonens hjälpte till i början genom lite planering. Låtsasmålvakterna hade olika färger på tröjorna, och den jag var på väg att skjuta mot först hade en blåvit tröja på sig. Då sade han " Pappa, du ska ju inte skjuta på Blåvitts målvakt, han är ju bra, skjut på Elfsborg ( Gulsvart tröja i båset bredvid) istället, dom är ju mycket sämre! " Och vad rätt han hade :-) Det borde jag ju ha förstått från början, det finns ju bara 2 färger, och det är blått och vitt !!
Som sagt så har det varit en jätterolig kväll, och det var en kanonuppladdning inför vad jag väntar på att få göra på söndag..
Vi hörs imorgon igen..
Kanske flera gånger t.o.m
God natt !
/ CJ
Skriver ett litet inlägg såhär precis hemkommen från Liseberg, där vi tillbringat kvällen som jag skrev igår.
Det var helt fantastiskt kul.. Vi har åkt i attraktionerna, ätit gott, spelat på godishjul m.m. En stjärnvinst blev det, och sonen kom hem med 3 kg dajm, mums. Själv vann jag 2 påsar på chipshjulet, och en stor maskot på straffläggningstävling med fotboll. Vinst blev det om man prickade något av kryssen i målet, och det gjorde jag. Sonens hjälpte till i början genom lite planering. Låtsasmålvakterna hade olika färger på tröjorna, och den jag var på väg att skjuta mot först hade en blåvit tröja på sig. Då sade han " Pappa, du ska ju inte skjuta på Blåvitts målvakt, han är ju bra, skjut på Elfsborg ( Gulsvart tröja i båset bredvid) istället, dom är ju mycket sämre! " Och vad rätt han hade :-) Det borde jag ju ha förstått från början, det finns ju bara 2 färger, och det är blått och vitt !!
Som sagt så har det varit en jätterolig kväll, och det var en kanonuppladdning inför vad jag väntar på att få göra på söndag..
Vi hörs imorgon igen..
Kanske flera gånger t.o.m
God natt !
/ CJ
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
